Förvaltningslagen

Allmänna regler kring överklaganden av myndighetsbeslut finns i förvaltningslagen (SFS 2017:900).

33 § förvaltningslagen

En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid.

37 § förvaltningslagen

En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det tillkommit nya omständigheter eller av annan anledning.

38 § förvaltningslagen

En myndighet ska ändra ett beslut som den meddelat som första instans om

1. den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av annan anledning, och

2. beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

39 § förvaltningslagen

Ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i sådana fall som avses i 38 § och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet. 

41 § förvaltningslagen

Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.

42 § förvaltningslagen

Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. 

43 § förvaltningslagen

Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).

I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras. 

44 § förvaltningslagen

Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

45 § förvaltningslagen

Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. 

Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning (avvisning).

Ett överklagande ska dock inte avvisas om

1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller

2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.

Den nya lagen innebär en förändring mot nu gällande förvaltningslag. Enligt den nu gällande ska överklaganden som kommit in för sent på grund av att högskolan helt missat att lämna en överklagandehänvisning, avvisas enligt 24 § nu gällande förvaltningslag. Den klagande har då att begära återställande av försutten tid hos Justitiekanslern. Information om detta ska lämnas till den klagande.

Enligt den nya förvaltningslagen ska överklagandet inte avvisas i det fall högskolan missat att lämna överklagandehänvisning, utan ärendet ska överlämnas till den högre instansen.

46 § förvaltningslagen

Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen.

Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.

Kommentar

I enlighet med reglerna i förvaltningslagen ska därmed alla överklaganden överlämnas till Överklagandenämnden. Även dem som högskolan ändrar i enlighet med hur den som överklagar önskar.

Rättspraxis

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) har uttalat att det finns ingen krav på hur ett skriftlig överklagande ska se ut. Överklaganden kan komma via e-post, PIM, sms eller liknande. UKÄ (reg.nr. 31-00506-14) har även uttalat att även om inte ord som ”överklagande” och ”yrkande” används kan det skrivna vara att uppfatta som ett överklagande. Det är i allmänhet tillräckligt att en part får anses begära en annan utgång än det beslutet innehåller för att skriften ska uppfattas som ett överklagande. Vad som ibland får anses vara utslagsgivande är det bakomliggande syftet med skrivelsen

Justitieombudsmannen (JO) har uttalat bl.a. att om det föreligger det någon tveksamhet om en skrifts egentliga syfte bör beslutsmyndigheten, innan skriften överlämnas till domstolen, underrätta klagande om åtgärden (JO 1999/2000: JO1 s.190).

Diskrimineringslagen

Ett beslut av ett universitet eller en högskola med staten som huvudman får, i fråga om utbildning enligt högskolelagen (1992:1434), överklagas till Överklagandenämnden för högskolan på den grunden att beslutet strider mot

Om överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet strider mot något av förbuden och att detta kan antas ha inverkat på utgången, ska beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för ny prövning.Om ett beslut kan överklagas enligt någon annan författning, ska överklagande ske i den ordning som föreskrivs där i stället för enligt första stycket

Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning

7 kap. 2 §

Beslut enligt artiklarna 12.5 och 15–21 i EU:s dataskyddsförordning som har meddelats av en myndighet i egenskap av personuppgiftsansvarig får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.