Att skriva förväntade studieresultat

Stöd vid formuleringen av förväntade studieresultat i form av kursmål eller lärandemål finns på sajten Kursutveckling.se (https://pervenio.ucl.slu.se/kursutveckling/). Skriften ”Att skriva förväntade studieresultat – Stöd för att skriva förväntade studieresultat på kursnivå” ger råd och tips om hur man kan arbeta med att uttrycka de förväntade studieresultaten på ett systematiskt och effektivt sätt.

De förväntade studieresultaten på en kurs ska formuleras så precist att det går att säkerställa när en student uppnått lärandemålen och när en student inte gjort det. Kunskapströskeln mellan godkänt och underkänt ska vara tydlig och uttrycka minimikrav för godkänt resultat.

Allt lärande är inte, och behöver inte heller vara, examinerbart. De förväntade studieresultaten måste inte beskriva allt som studenterna lär sig i kursen. Däremot ska de lärandemål som uttrycks i kursplanen examineras. Redan när man formulerar de förväntade studieresultaten, dvs. lärandemålen, bör man alltså tänka på vilka möjliga former för bedömning av måluppfyllelse man kan använda för att examinera kursen. Lärandemål som beskrivs ska speglas i det avsnitt som beskriver kursens innehåll.

För vidare information se Regler för kursplan.

Tänk också på att inte ha för många lärandemål i en kurs. Ett riktmärke kan vara att för kurser med en omfattning mellan 7,5–15 hp formulera 5–8 förväntade lärandemål (förväntade studieresultat). Discipliner är olika varför riktmärket ska ses om vägledande. Förslag på så kallade aktiva verb (action verbs) och på kvalificeringar (kunskaper, färdigheter, förmågor osv.) som uttrycker progression och fördjupning: Listor över användbara aktiva verb och användbara kvalificeringar

Omfattande förändringar av lärandemål innebär i normalfallet att en ny kursplan och en ny kurskod ska fastställas.

Progression mellan kurser

De kunskaper och färdigheter som studenterna tillgodogör sig från en kurs utgör i många fall grunden för fortsatta studier i efterföljande kurser. För kurser som på detta sätt bygger på varandra är det viktigt att utforma de förväntade studieresultaten med detta i åtanke.

Efterföljande kurser kan utgöra fördjupningar eller breddningar av kunskaperna studenterna uppnått i tidigare kurser. Denna progression bör framgå tydligt i de förväntade studieresultaten för respektive kurs. Det är viktigt att de förväntade studieresultaten för en kurs inte redan examinerats i en tidigare kurs och att de inte formuleras så att de uttrycker lägre krav än vad studenterna förväntas ha uppnått i en tidigare kurs.

Progression kan uttryckas på många olika sätt genom lärandemålen. Studenterna kan till exempel förväntas tillämpa sitt kunnande på nya områden, fördjupa sina kunskaper inom ett mer begränsat område, förväntas bli mer självständiga i sitt arbetssätt och sin förmåga att lösa nya problem eller kunna inta ett mer kritiskt eller reflekterande förhållningssätt inom ämnet eller området. Det kan också innebära att man ställer större krav på studenternas förmåga att presentera och förklara ett kunskapsområde för andra och relatera till andra områden eller till befintlig forskning inom området.

Progression i utbildningen och mellan kurser uttrycks tydligast i formuleringen av de förväntade studieresultaten, det vill säga lärandemålen i en kursplan. Detta kan göras på många olika sätt. Viktiga aspekter att lyfta fram är att utbildningen och kurserna gör att studenterna vinner ökad kunskap och fördjupad förståelse. Här är valet av aktivt verb och lämpliga kvalificeringar av dessa av central betydelse.

Progression i kunskapsmål kännetecknas allmänt av

• ökande bredd/större komplexitet (fler aspekter involveras)
• mer betoning på analys och syntes i kurser på högre nivå
• ökande djup/större komplexitet (mer abstrakt och detaljerad nivå)
• ökande kunskap om metodologiska begränsningar och möjligheter

Progression i färdighetsmål kännetecknas allmänt av

• ökande självständighet i problemlösning och utförande
• ökande krav på professionalism i tillämpningen av färdigheterna
• ökande förmåga att kommunicera kunskaper till andra

Progression i mål rörande värderingsförmåga och förhållningssätt kännetecknas allmänt av

• ökande självständighet i bedömningar och värderingar
• ökande betoning av kritiskt tänkande
• ökande ansvar för det egna lärandet
• ökande ansvar i relation till ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområde

Examensmål i utbildningsplan

Utbildningens examensmål ska ta sin utgångspunkt i de mål som är framskrivna i nationell och lokal examensordning. Examensmålen ska framgå av utbildningsplanen och tydligt svara mot utbildningens syfte, innehåll och målbild, dvs. de ska ange vad studenten ska kunna efter avslutad utbildning.

Konkret innebär ovan att en utbildningsplan ska innehålla bearbetade mål för varje enskild examen, dvs. högskole-, kandidat-, magister-, masterexamina respektive yrkesexamina. Bearbetningen ska utgå från det ämnesinnehåll som programmet behandlar.

I de fall det finns bearbetade nationella examensmål, exempelvis för lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning, behövs ingen ytterligare bearbetning av målen.

Utbildningsplanens utformning

En utbildningsplan ska ge både studenter och kollegium en tydlig målbild för programmet som helhet. Utformningen ska också stödja en kontinuerlig kvalitetsutveckling och inte vara alltför omfångsrik eller detaljrik. Likväl ska utbildningsplanen vara ett stöd för exempelvis kurs- och programansvariga för ett visst utbildningsprogram.

Utbildningsplanen ska inledningsvis beskriva programmets huvudsakliga syfte samt dess samhälleliga betydelse och anknytning till tänkt profession eller motsvarande. Vidare ska programmets huvudsakliga innehåll, uppläggning och tänkta progression framgå. Denna beskrivning inkluderar att:

• Kurserna beskrivs med namn, huvudsakliga syfte/innehåll samt omfattning i högskolepoäng. Ovan kan också formuleras i form av block, utifrån område eller inriktning.
• Den termin som respektive kurs infaller inom anges.
• Programmets huvudsakliga genomförande (distans, campus eller blandat) redovisas.
• Valbara kurser inom programmet samt de möjligheter och begränsningar för val som finns presenteras.
• Möjlighet till praktik eller verksamhetsförlagd utbildning framgår.
• En beskrivning om och när möjligheter till utlandsstudier ges.

För vidare information se Regler för utbildningsplan.