Lästips om källkritik
Boktips från Pieta Eklund
Pieta Eklund arbetar vid högskolans bibiotek i arbetsgruppen för forskarstöd. Här berättar hon om sina två bästa tips för den som vill bli bättre på källkritik.
När Pieta fick frågan om vilken bok hon ville tipsa om blev det inte en utan två högaktuella titlar: Paradoxes of Media and Information Literacy: The Crisis of Information av Jutta Haider & Olof Sundin och Källkritik: människor, teknik och samhälle av Olof Sundin.
Se lånestatus för Paradoxes of media and information literacy: the crisis of information
Se lånestatus för Källkritik: människor, teknik och samhälle
Vem tycker du ska läsa den här boken?
Paradoxes of media and information literacy: the crisis of information, skriven av Jutta Haider (professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås) och Olof Sundin (professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet), är en bok som kräver lite mer av sin läsare. Den ger dock en bred förståelse för hur media- och informationskompetens (MIK) kan förstås och hur den påverkas av omvärlden, oavsett om omvärlden är i kris eller inte. Eftersom den kräver extra uppmärksamhet från sin läsare, kan den uppfattas som riktad främst, eller endast, till forskare, doktorander och studenter inom media- och informationskompetens, samt närliggande områden som kommunikation, pedagogik eller även datavetenskap. Men så är inte fallet. Boken passar även praktiker inom bibliotek, skola och andra yrkesverksamma som diskuterar hur media- och informationskompetens kan undervisas. Den ger också insikter om hur vi kan anpassa undervisningen av källtillit och källkritik till nya teknologier och det alltmer komplexa informationslandskapet.
Den andra boken jag tipsar om är också skriven av Olof Sundin. Den är riktad till studenter vid högskolor och universitet. Även om gymnasieelever och högstadieelever själva kanske inte använder boken Källkritik: människor, teknik och samhälle kan deras (blivande) lärare få viktiga insikter i att inkludera källtillit och källkritik på ett sätt som gör bäst nytta i undervisningen. Även de som tycker att den första boken är för utmanande att läsa (mer akademisk och på engelska) kan läsa denna nyutgivna bok (våren 2024). Sundin har även inkluderat AI-relaterade frågor och vissa resonemang och exempel från Paradoxes-boken, vilket gör att läsaren får en inblick i innehållet i den första boken.
Har boken inspirerat dig på något konkret sätt? Hur?
Kanske inte inspirerat, men synliggjort och påmint mig om att det finns konstruktiv och destruktiv källkritik. Den destruktiva formen sprider misstänksamhet i syfte att minska förtroende för offentlig kunskap och information. Böckerna påminner läsaren om att neutralitet inte innebär en balanserad syn på saker, utan syftar på transparens kring författarens egna åsikter och position i relation till det som skrivs.
Vidare påminner dessa böcker om hur svårt det är i dagens samhälle, särskilt efter vårens avslöjanden om trollfabriker och Rysslands påverkanskampanjer och det nyligen avslutade amerikanska valet, att upprätthålla källtillit. I motsats till resonemanget ovan (eller paradoxalt nog) kan man säga att det inte längre är självklart att samhällsbärande institutioner har privilegiet att vara de pålitliga informationskällorna när fakta lätt omvandlas till åsikter.
Är det något annat du vill säga om boken?
Biblioteken (och skolan samt andra undervisande aktörer) behöver aktivt se över sin MIK-undervisning. Det räcker inte med att undervisa studenterna i hur de kan kritisera enstaka artiklar, hitta och utvärdera källor. Vi behöver lära dem hur man är informationskritisk eller källkritisk i dagens media- och informationslandskap, där algoritmer och olika plattformars möjligheter för att skräddarsy och förstärka budskap påverkar oss och den informationen som vi får till oss genom aktivt letande eller passivt skrollande. Detta säger Haider och Sundin redan på sidan 5: “The importance of algorithms, user data, and increasingly AI-based systems for contemporary culture, more specifically for multi-sided platforms such as search engines, recommender systems, intelligent household assistants, streaming services, or dating apps, cannot be overstated. It is becoming increasingly important to understand how algorithmic systems work and how they are trained to perform in specific situations, while at the same time they are becoming ever more elusive and embedded in society and everyday life at all levels.”
Utifrån dessa böcker förstår jag transparens som ett viktigt mått på källtillit och som en viktig del i källkritik. Vi måste kunna avgöra om metoder som används för att producera information och kunskap i form av till exempel nyheter eller forskning, är rimliga, men också om de bygger på erkända och transparenta metoder. Dessa bedömningar blir inte enklare av utvecklingen med generativ AI, men gör att forskningsmetodik och öppen vetenskap blir viktiga för fler än bara forskare. Dessutom så behöver inte skaparen längre vara en människa, vi behöver alltså lägga till maskin som svarsalternativ på frågan ”vem har skapat detta?”
Nu kan ChatGPT söka webben och vi behöver utveckla vår medie- och informationskunnighet ännu mer. Dessa två böcker är ett bra stöd i det.
Boktips från biblioteket
Nedan hittar du några tips från biblioteket på böcker inom området källkritik. Tipsen är listade i alfabetisk ordning, och i samband med varje tips har du en länk så att du kan kolla om boken är utlånad eller inte. Är den utlånad går det utmärkt att reservera boken.