Bibliotekets historia – ett decennium i taget

Först 1982 flyttar högskolan in i kvarteret Balder och nu får biblioteket en egen lokal på cirka 2000 kvm i två plan med sju in- och utgångar. Biblioteket skulle ligga som ett nav i huset för bibliotekariestudenterna som använde bibliotekets resurser som laborationssamling. Studiearbetsplatser placerades ut i anslutning till de olika ämnena där man kunde slå i bibliografier, lexikon och referensverk. Nu får även den växande personalstyrkan möjlighet att sitta samlat och nu byggs samlingarna inom fler ämnesområden i takt med att högskolans utbildningsutbud växer.  Biblioteket är nu hela högskolans bibliotek.

Under två omgångar, 1992 och 1997 byggdes biblioteket om och utvidgade sina lokaler med 2000 kvm resp 800 kvm. 1992 byggdes ett antal nya lektionssalar och antalet in- och utgångar minskades till två. Nästa ombyggnad sker när vårdhögskolan flyttas till högskolan och vårdhögskolans bestånd ska integreras 1997. Då får biblioteket äntligen endast en huvudentré och fler personalutrymmen. Dessutom tillkom fler läsplatser i form av grupprum, tysta läsplatser och även två undervisningslokaler med datorarbetsplatser. Det är ändå för trångt…

Kvarteret Sandgärdet byggdes i två etapper och var ett parallelluppdrag mellan Semrén & Månsson arkitektkontor och MA-arkitekter och biblioteksbyggnaden stod klar 2004. Byggnaden är i vit puts och kontrasterar övriga byggnader i rött tegel. Platsens läge var en viktig del av byggnaden där mycket kretsar kring Högskoleplatsen i början av Allégatan – en slags Götaplatsen i Boråsmiljö.

Husets entré kallas för vardagsrummet och har ett solskydd i form av färgglada prickar (Kontrapunkt) och är skapat av Eva Stephenson-Möller. Konstverket har blivit ett signum för biblioteket och högskolan. Tanken är att gatan fortsätter in i huset – stenläggningen av skiffer fortsätter in i vardagsrummet och vidare in i biblioteket.

Arkitekternas egen beskrivning:

”Biblioteket består av tre olika byggnader som kopplats samman och har ett ljusinsläpp från taket emellan byggnaderna. Biblioteket är placerat rakt i norr med fyra våningar hög glasfasad, en praktfull vy mot Rya Åsar och det forna industrilandskapet som präglat staden. Bibliotekets boksamling exponeras som ett fondmotiv genom den stora glasytan ut mot Högskoleplatsen och Allégatan. Böcker och tidskrifter placerades centralt som ett boktorn som sträckte sig genom 5 våningsplan. Runt boksamlingarna har läsplatser grupperats i öppna lösningar i väster och norr.”

Flytten från Balder till Sandgärdet genomfördes sommaren 2004. Den 7 juni stängdes gamla biblioteket och 2 augusti öppnades det nya. Då ändras också namnet till Bibliotek & Läranderesurser då Studentsupport är en ny funktion med två, så småningom tre, universitetsadjunkter som arbetar med språkstöd åt studenterna. 2006 inrättas avdelningen för studentservice som organisatoriskt hör till Bibliotek och läranderesurser. Verksamheten samlar olika former verksamhet som ska stödja studenterna under studietiden men även förbereda för ett kommande yrkesliv. Det rör sig om studievägledning, studenthälsa och samordning av studenter med funktionsnedsättning. Även karriärservice är under uppbyggnad. Nu byggs även språkverkstaden som bemannas av studentsupporten upp och även matte- och datasupport tillkommer som i sin tur bemannas av studenter.

Under 2008 görs en organisationsöversyn där avdelningar döps om till funktioner med en funktionsansvarig. De fyra funktionerna består av Medier, Kundservice och Undervisning, System och digitala tjänster och Studentservice. Dessa funktioner finns i princip även idag utom Studentservice som inte längre är en del av biblioteket.

Med sitt nya läge är biblioteket mer synligt och inbjudande och blir snabbt en populär arbetsplats för studenterna.

2009 påbörjade biblioteket en lokalöversyn då det märktes att studenterna redan ändrat beteendemönster i hur de använde biblioteket. Man upplevde även att studenterna inte riktigt såg informationsdiskarna när de kom in i biblioteket. Det konkreta arbetet med lokalöversynen innehöll olika metoder men framför allt handlade det om arbete med personas. En persona, eller typanvändare som det ibland även kallas, är en fiktiv återgivning av de mål och beteendemönster som en verklig grupp användare har. För att få lite mer kött på benen så observerades användarna och gruppintervjuer utfördes samtidigt som statistik samlades in som sedan skapade olika personas. Det ledde till en mer levande skildring av de olika typanvändarna.

När det arbetet var klart lämnades sedan ett förslag, en vision in, om hur lokalerna skulle kunna förändras. Det presenterades för chef, fastighetsägaren akademiska hus och arkitekt. När förslaget spikades bestämdes det att plan 2 skulle inleda projektet och det skulle bli en ganska stor förändring. Inga bokhyllor skulle vara kvar på entréplanet för där skulle det istället finnas mer inbjudande ytor att umgås vid och datorarbetsplatser. 2011 genomfördes ombyggnationen av plan 2 och stod klart i februari 2012. Då med trevliga sällskapsytor som rymde soffor, låga bord och tidskrifter. Detta kallades loungen. Där placerades även fristående informationspunkter i form av ”öar” som hamnade i blickfånget då användarna kom in genom entrén. Resten av ytan på entréplanet fylldes med studieplatser och framförallt datorarbetsplatser som det var stor efterfrågan på. Efter projektet så insåg lokalgruppen att de haft stor nytta av de olika framtagna personas när det gällde att ta fram förslag till förändringar av lokalerna.

Vill du veta mer? Läs rapporten ”Personametodik i förändringsarbete” som finns i DIVA. 

Kungliga biblioteket (KB) beslutade 2008 att sluta klassificera enligt SAB-systemet och istället gå över till Dewey decimalklassifikationssystem. Flertalet forskningsbibliotek följde efter och även Borås som beslutade att en övergång till Dewey skulle ske i juni 2010. Både fördelar och nackdelar fanns förstås men fördelarna övervägde. Tanken att det för användarna borde bli lättare att orientera sig bland hyllorna med bara ett system att ta hänsyn till var en sådan fördel. Efter beslutet startade förberedelserna för hur hela arbetet med ommärkning skulle gå till.

För att personalen skulle vara insatt utbildades alla hjälpligt i Deweysystemet och katalogisatörerna tog del av KB:s mer avancerade kurs. Vid den här tiden pågick redan ett intensivt förändringsarbete vid biblioteket då det skapades en lounge på entréplan och det införskaffades både ny återlämnings- och utlåningsutrustning. Samtidigt gick biblioteket också över till RFID där planen från början var att både RFID-chippa och Deweymärka alla böcker vid samma tillfälle. Det blev dock för komplicerat då arbetet med Deweykoderna var mer komplext än man från början trodde. Under våren 2011 försågs istället alla böcker med ett RFID-chip medan arbetet med Deweymärkningen flyttades fram till sommaren 2012. Då gallringen av föråldrat eller på annat sätt icke passande material varit eftersatt en längre tid satte ämnesbibliotekarierna igång att intensivt arbeta med att gå igenom samlingen för att minska beståndet.

När BLR flyttade in i nuvarande biblioteksbyggnad fanns en plan för placeringen av de olika ämnena som innebar att studenter från t.ex. Ingenjörshögskolan skulle kunna gå till sitt våningsplan och där finna sina ämnen. Detta frångicks helt när Dewey skulle införas och istället beslutades att avdelning 000 placeras på första våningsplanet med böcker (plan 2,5) och 999 slutar på plan 4. Genom att nummerföljden blev logisk från första våningsplanet till sista, förenklade det för användarna att finna det de söker. Det var i alla fall intentionen med detta beslut.

Självklart uppstod problem och även en hel del efterarbete. Något som visade sig problematiskt tidigt var mellanlagringen av böcker. Via ett företag hade 500 meter hyllor hyrts men de räckte inte långt! Somliga etiketter hade blivit fel av olika skäl och fick kompletteras eller göras om i efterhand och böcker som var utlånade sommaren 2012 och inte fick någon ny etikett då märktes om vartefter de lämnades tillbaka. Det mesta blev ändå acceptabelt. En viktig del i efterarbetet var att arbeta om skyltningen i lokalerna och så här i efterhand märks det att merparten av låntagarna är positivt inställda till Deweysystemet och upplever att de nu lättare hittar de böcker de är ute efter. Uppställningsarbetet har även det troligtvis förenklats, dels på grund av att ryggetiketterna på böckerna nu är tydligare och dels för att flertalet anser att siffror är lättare att följa än bokstäver.

Vill du veta mer? Läs ”Rapport Dewey-projektet” i DIVA.

Det finns en individ som spenderar all sin tid på biblioteket, det är bibliotekets huskatt Oskar. 

Oskar är en gåva från arkitekterna som ritade huset. De hade för vana att dela ut denna typ av katter till byggnader som de blivit extra nöjda med. Oskar är därmed en form av prisstatyett och har därav fått sitt namn, en blinkning till en annan känd prisstatyett. 

Formgivaren av den svarta gjutjärnskatten är Anders Jönsson. Katten kallas egentligen för Jönssons katt, och säljs av Svenskt Tenn.

Oskar har en tendens att flytta runt i biblioteket och gillar att vara med överallt. Han får även olika utstyrslar beroende på årstid.