I en tidigare studie som genomfördes 2020 och som finansierades av Centrum för välfärdsstudier, undersökte vi hur lärare på två lärosäten inom högre utbildning upplevde och genomförde den dramatiska och krisdrivna övergången från campusdriven undervisning till digital undervisning (se Hjelm- Lidholm, Mauléon, Müllern & Solli, 2021). Nu ska vi göra en uppföljningsstudie.

I samband med Coronapandemin gavs en unik chans att studera den dramatiska digitaliseringsövergången inom universitet och högskola. Den tidigare studien visar hur kärnverksamheten och lärarna prövades hårt, då den byråkratiska linjestyrningen visade sig vara trögrörlig då beslut och ansvar låg långt ifrån kärnverksamheten. I denna situation lämnades allt ansvar över till lärarna att lösa situationen. De fick i praktiken ett ’carte blanche’, bara de såg till att undervisningen fortgick som vanligt.

Baserat på de resultat som framkom i nämnda studie belystes viktiga frågor om hur den byråkratisering lärosätena genomgått det senast decenniet, där digitaliseringen har en central roll, påverkar deras allmänna förmåga till anpassning och utveckling.

Lärosätena står i dag inför ett vägval och syftet med aktuell studie är att följa upp vilken väg lärosätena väljer att gå – utmynnar krisen i att lärosätena återgår till en mer professionsstyrd verksamhet eller kommer den byråkratiska linjestyrningen stärkas, och vilken roll har digitaliseringen i detta?

Genom att studera digitaliseringens presumtiva roll som (med-)skapare av mer formaliserade, standardiserade och regelstyrda former för ledning och styrning av högskoleverksamhet, bidrar denna studie till ökad kunskap om hur införandet av digitala lösningar påverkar de professionellas yrkesutövande och autonomi inom högre utbildning. 

Projektet finansieras av Centrum för välfärdsstudier, CVS.