Under 1900-talet utvecklades i Sverige en bred läskultur. Den förknippades tidigt med demokratiska värderingar och i takt med att behovet av välutbildad arbetskraft ökade då tjänsteekonomin växte, framträdde även ekonomiska skäl för att odla en bred och välutvecklad lästradition allt tydligare. Idag inympas nya tekniker för produktion, distribution och konsumtion av skriven text i den läskultur som utvecklades i efterkrigstidens Sverige, och det finns en omfattande debatt om vad detta kan innebära för läsandet i framtiden. För att bättre kunna förstå förändringar vad gäller läsning idag, krävs en förståelse för läsning under tidigare perioder. En sådan förståelse kommer LÄST att bidra till.

Det är med utgångspunkt i historiska traditioner och värderingar kring läsandet som vi förstår dagens föränderliga medievanor, och som vi kan tolka dem som hot eller löften för läsandets framtid. Syftet med LÄST är att belysa en del av 1900-talets läskultur, genom en studie av hur läsning som aktivitet tog form och förhandlades i svenska mellanstadieklassrum i slutet av 1960-talet, i det framväxande välfärdssamhälle som präglades av en stark ekonomisk tillväxt och skarpa politiska kontraster.

Skolan är en central institution vad gäller förmedling och förhandling av färdigheter, rutiner och värderingar kring läsning. Grundskolan som institution var ny och under förändring under den period som studeras inom LÄST. Läsning i dagens skola studeras med hjälp av flera sorters metoder, inklusive sådana där läsande studeras i realtid genom observationer och videoinspelningar. Inom den läshistoriska forskningen har, av förklarliga skäl, andra metoder använts för att fånga läsandet som historiskt fenomen.

I LÄST utforskas läsandets historia på ett innovativt sätt, då den bygger på ljud- och videoinspelningar gjorda 1967-1969 i 80 mellanstadieklasser i västsvenska grundskolor. Dessa inspelningar gjordes inom ramen för ett pedagogiskt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, Didaktisk Processanalys. Genom digital tillgång till dessa inspelningar ges möjligheten att studera läsande i grundskolan både som ett historiskt fenomen, och som vardagsinteraktion. LÄST kombinerar ett elevperspektiv, som ofta eftersträvas i nutida klassrumsforskning, med ett intresse för läsandets historia.