Projektet, som fått medel från Vetenskapsrådet, pågår under fyra år och vill ta reda på vilken kompetensutveckling lärare blir erbjudna, vem som har makten över kompetensutvecklingen och vilken relevans den har för lärares professionella lärande.

I den inledande fasen av projektet kartläggs vilken kompetensutveckling som lärare erbjuds genom att granska och koda fakturor som kan härledas till kompetensutveckling. Materialet har inhämtats från kommunala skolor i tre kommuner. De preliminära resultaten från denna del av projektet, när viss kodning fortfarande återstår, visar att den största delen av kompetensutvecklingen köps in från kommersiella aktörer. Ett flertal av aktörerna har sin grund i andra discipliner än pedagogik och specialpedagogik.

– De aktörer som anlitas för kompetensutveckling kan få påverkan på utvecklingen av lärarprofessionen, säger docent Lill Langelotz, en av forskarna i projektet. I materialet vi samlat in visar det sig att många aktörer har sin grund i andra discipliner än pedagogik. Till exempel neurovetenskap eller psykologi. Det innebär att det är andra discipliner än de som traditionellt sysslar med undervisning och utbildning som är med och formar lärarrollen idag, fortsätter Lill Langelotz.

Bakgrunden är de förändrade villkoren för skolan som skett över tid, i form av till exempel kommunaliseringen. Det har medfört att beslut om kompetensutveckling tas på kommunal nivå och/eller av respektive rektor. Tidigare studier visar att dessa beslut ibland vilar på tveksam grund och att den vetenskapliga nivån på erbjuden och/eller påtvingad kompetensutveckling kan ha låg vetenskaplig grad eller bristfällig relevans för lärare.

– De förändrade villkoren gör att vi idag har en marknadslogik som styr och definierar vilka problem som finns i skolan och som ska avhjälpas med kompetensutveckling. När denna kompetensutveckling ibland dessutom visar sig ha låg vetenskaplig grad är det en förändring som vi måste ta på allvar, säger Lill Langelotz.

Tidigare har universitet och högskolor haft en större roll i kompetensutvecklingen av lärare.
– Idag finns lärosätena med som en bland många aktörer och det studien hittills visar i en av de undersökta kommunerna är att lärosätena har en ytterst liten del av den kompetensutveckling som utmynnar i fakturor, säger Magnus Levinsson, docent och en av fyra forskare i projektet. En följd av det är att den kompetensutveckling som ges riskerar att sakna vetenskaplig förankring, då marknadslogiken är styrande och andra aktörer har tagit över, fortsätter Magnus Levinsson.

Fortsättning av projektet

Projektet Fakturan, fortbildningen och forskningen kommer i nästa fas att beröra vad kompetensutveckling betyder för lärares professionella lärande. Här kommer fokusgruppsintervjuer med lärare på grundskola och gymnasium vara ett viktigt metodologiskt redskap senare i projektet. Ytterligare en aspekt relaterar till vem som har makten över kompetensutvecklingen och vad som kännetecknar beställare och utförare.  Genom att placera ut aktörerna som erbjuder kompetensutveckling i ett nätverk kommer forskargruppen att se om det finns särskilt kraftfulla aktörer som är framträdande.

Mer information

Projektledare
Anita Norlund, professor

Medarbetare:
Lill Langelotz, docent
Magnus Levinsson, docent
Dennis Beach, professor

Finansiär:
Vetenskapsrådet

Läs mer om projektet