Så påverkar forskningsproppen högskolan

Fem samhällsutmaningar ligger i fokus i propositionen ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” (Prop. 2020/21:60):

• Klimat och miljö
• Hälsa och välfärd
• Digitalisering
• Kompetensförsörjning och arbetsliv
• Demokratiskt och starkt samhälle

– Propositionen känns rätt med tanke på framtiden och stämmer väl med vår strategi för högskolan, säger Mats Tinnsten, rektor.

Regeringen föreslår att grundtilldelning till forskning ökar från 12 500 kronor per helårsstudent till 17 500. Det innebär en ökning av forskningsan­slaget till högskolan. Hur mycket det blir är inte klart – det beror på vilket basår som väljs.

– Höjningen av grundtilldelningen är något vi efterlyst i många år så det är väldigt glädjande att den nu kommer, säger Mats Tinnsten

Vidare föreslår regeringen en ny modell för fördelning av forskningsmedel från och med 2023 som premierar kvalitet och profilering.

Högskolans controller Magnus Bergenholtz menar att den bör vara fördelaktig för Högskolan i Borås.

– Möjligheten att kunna erhålla extra medel för prioriterade forskningsområden öppnar för ett område som Textil och mode, men även andra profilerade områden kan bli aktuella då propositionen anger att det gäller minst ett område per lärosäte.

Förtydligande om processen och kriterier för att bli universitet

Universitetsstatus är något som högskolan jobbat mot i många år. Sedan tidigare måste det finnas långsiktiga statsfinansiella förutsättningar samt utbildnings- och forskningspolitiska skäl för att nya universitet ska inrättas. Regeringen menar att det även fortsatt bör gälla att det ankommer på regeringen att besluta om benämningen universitet.

– I de tidigare bedömningarna lyftes dock inte kvalitetsaspekten fram så tydligt. För att tydliggöra att kvalitet är en viktig aspekt, och del av de utbildnings- och forskningspolitiska skälen, finns det starka skäl för regeringen att även beakta kvalitetskriterier som en viktig grund för beslut om att utnämna högskolor till universitet, förklarar Magnus Bergenholtz.

Processen för beslut om benämningen universitet behöver därmed förtydligas för att förstärka kvalitetsaspekten och för att högskolor ska bli bedömda på likvärdiga grunder. Regeringen avser att besluta om sådana kriterier under mandatperioden.

Satsning på konstnärlig forskning

Regeringen konstaterar att konstnärlig forskning och infrastruktur är viktigt för samhällsutvecklingen. För att stärka förutsättningarna för konstnärlig forskning tillförs Vetenskapsrådet 10 miljoner kronor år 2021, 10 miljoner kronor år 2022, 15 miljoner kronor år 2023 och 15 miljoner kronor år 2024 för satsningen på konstnärlig forskning.

– Det är väldigt positivt att den konstnärliga forskningen stärks. Vi har från högskolan arbetat för detta under många år, säger Mats Tinnsten

Samverkansuppdraget ska förtydligas

För att uppnå målet om ökad samverkan föreslår regeringen i denna proposition att högskolans ansvar för samverkan med det omgivande samhället förtydligas i högskolelagen. Vidare avser regeringen att använda ekonomiska styrmedel samt uppföljning och utvärdering för att uppnå ökad samverkan. Regeringen föreslår dessutom att ge Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att genomföra en tematisk utvärdering av samverkan. UKÄ kommer också att få uppdrag att följa upp lärosätenas strategiska arbete med karriärvägar och meriteringssystem.

Vidare planerar regeringen att följa upp lärosätenas strategiska samverkansarbete inom ramen för myndighetsstyrningen. I detta ingår dels uppföljning baserad på lärosätenas redovisningar om hur de arbetar strategiskt med samverkan och vilka resultat de uppnår, dels specifik uppföljning av lärosätenas arbete med mobilitet bland lärare och forskare.

Riksdagen tar beslut om forsknings- och innovationspropositionen under våren.