I våras utlyste Centrum för välfärdsstudier (CVS) medel till projekt omfattande 500 000 kronor, inklusive OH-kostnader. Projekten ska ligga inom något av CVS tre fokusområden och ska inbegripa högskoleövergripande samarbete och/eller samarbete/samverkan med extern aktör. Vi har pratat med Marita Flisbäck, föreståndare för CVS och med forskarna som leder projekten.

Vad är utmärkande för och intressant med de två projekt som fått stöd den här gången?

– Båda projekten har formulerat forskningsproblem som är högaktuella vad gäller välfärdssamhällets utmaningar. Jenny Uddlings projekt rör den viktiga och överförbara frågan om hur organisering och samordning kan ske för att tillvarata utsatta gruppers kompetenser, med exemplet studiehandledning på modersmålet. I utlysningen var just integration ett område som vi särskilt efterfrågade. Projektet som Christina Mauléon leder är intressant eftersom det kan ge svar på hur styrmodeller utvecklas i kristider och vilken roll digitaliseringen har i detta. Empirin kan bilda underlag för ett unikt material med uppföljande kvalitativa intervjuer med universitetslärare under coronakrisen. Det ska bli väldigt spännande att följa dessa projekt, säger Marita Flisbäck.

Hur kopplar projekten till CVS fokusområden?

– Christina Mauléons projekt är intressant och viktigt för CVS fokusområde "Digitaliseringens utmaningar och möjligheter för välfärdens organisering, professioner och brukare" och Jenny Uddlings projekt rör väsentliga frågor om integration och utbildning som kopplar till vårt fokusområde "Styrning, ledning och organisering för välfärdens kompetensförsörjning", säger Marita Flisbäck.

Vad är tanken med CVS forskningsstöd?

– CVS är en centrumbildning som vill bidra till samhällsutvecklingen genom att analysera och problematisera välfärdens utmaningar. Forskningsstödet är tänkt att ge medel för högskolans forskare att utföra en sådan analysuppgift och öka möjligheterna till gränsöverskridande och tvärvetenskapliga samarbeten med externa aktörer. Genom att utlysa medel i konkurrens får vi den bästa forskningen inom det område som CVS arbetar: styrning, ledning och organisering i ett välfärdssamhälle i förändring, säger Marita Flisbäck.

Hur ser möjligheten ut framöver att söka CVS forskningsstöd för de som missade den här omgången?

– Vi går nu ut med en särskild utlysning inom fokusområdet "Tvärsektoriell och samverkande organisering för ett hållbart välfärdssamhälle i mindre städer och på landsbygd". Sista ansökningsdag är i slutet av augusti. Här efterlyser vi ett forskningsprojekt som analyserar lokala strategier för tvärsektoriell organisering och landsbygdsutveckling. Sedan är det i slutet av året dags för utlysning av vårt så kallade planeringsbidrag som ger forskare tid att författa ansökan om externa medel inom CVS fokusområden. Planeringsbidraget är ett viktigt led i att bygga CVS som stark forskningsmiljö och en central strategi för att öka andelen externa medel på högskolan. Så fler chanser finns att söka medel inom CVS forskningsområde, säger Marita Flisbäck.

En uppföljningsstudie av professionell autonomi och digitalisering inom högre utbildning

Christina Mauléon och kollegan Sara Hjelm Lidholm ska i sitt projekt göra en uppföljningsstudie som undersöker professionell autonomi och digitalisering inom högre utbildning. Med i projektet är även Rolf Solli vid Högskolan i Borås och Tomas Mullern vid Jönköping University.

Varför är studien viktig att göra?

– Coronapandemin drev fram en mycket snabb digitalisering av högskolor och universitet världen över. Under våren och sommaren 2020 undersökte vi hur lärare inom högre utbildning (Högskolan i Borås och Jönköping University) upplevde och genomförde övergången från campusdriven undervisning till digital undervisning, en övergång som drevs fram av krisen och där lärarna ofta själva fick hitta lösningar. Vi hoppas att vår uppföljningsstudie kan ge svar på hur styrmodeller utvecklas över tid och vilken roll digitaliseringen har i detta, säger Christina Mauléon.

– Det intressanta med vår studie från 2020 är att den visar på vilket sätt kollegialitet spelade en stor roll i hanteringen av den rådande situationen. När högskolor och andra myndighetsutövande verksamheter nu skall gå mot en tillitsbaserad och kollegialt styrd verksamhet finns det kunskap att hämta från krissituationen under året 2020 och vår tidigare studie, säger Sara Hjelm Lidholm.

Vad hoppas ni att få ut av studien? Vilken kunskap kan den ge?

– Studien är en möjlighet att följa upp hur lärosätena går vidare och hur det kan överföras till andra samhällssektorer, till exempel grundskola, försäkringskassa, socialtjänst, hemtjänst och andra myndighetsutövande verksamheter. Kommer de att återgå till en mer byråkratiskt styrd verksamhet eller kommer verksamheten att bli mer professionsstyrd? Vilken roll har digitaliseringen i de båda vägvalen? Och hur passar tillitsbaserad styrning och kollegialitet in i de val man gör? säger Christina Mauléon.

En studie om samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare

Jenny Uddling och kollegan Josefina Eliaso Magnusson ska i sitt projekt undersöka studiehandledning på modersmålet och hur samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare ser ut. Studien ska genomföras i form av intervjuer med studiehandledare och ämneslärare och observationer av de intervjuade studiehandledarna med fokus på hur de handleder de nyanlända eleverna på modersmålet.

Varför är studien viktig att göra?

– Studiehandledning beskrivs ofta av lärare, elever och myndigheter som en bidragande orsak till att eleverna når kunskapsmålen. Men tidigare forskning visar att studiehandledningen ofta är bristfällig och att samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare är knapp. Trots att skolan ska vara kompensatorisk och studiehandledning är en stödinsats som eleverna har rätt till, så finns inte så mycket skrivet om hur studiehandledning går till. Vi vill nu titta på hur samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare ser ut. Vi har sett att det finns ett gap inom forskningen på det här området, säger Jenny Uddling.

– Ofta är dessutom studiehandledarens yrkesroll otydlig. Vi vill därför titta på hur studiehandledare resonerar och upplever sitt yrke, säger Josefina Eliaso Magnusson.

Vad hoppas ni att få ut av studien? Vilken kunskap kan den ge?

– Vi vill bidra med mer kunskap om hur studiehandledning på modersmålet och samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare kan stärkas och vilka framgångsfaktorer som finns för ett gynnsamt samarbete. Studiehandledning bygger vidare på elevernas tidigare erfarenheter, kunskaper, språk och de resurser som de redan har med sig. Dessa gruppers kompetenser är väldigt viktiga att ta tillvara, både för välfärdens framtida kompetensförsörjning och för ett socialt hållbart samhälle, säger Jenny Uddling.

– Språk och kunskapsutveckling går hand i hand. I förlängningen motar det ett utanförskap och möjliggör att man kommer ut och får ett jobb och lättare blir en del av samhället. Utifrån ett mikroperspektiv där vi tittar på hur studiehandledning fungerar kan vi koppla det till ett större makroperspektiv som handlar om integration och social hållbarhet, säger Josefina Eliaso Magnusson.

Läs mer

Centrum för välfärdsstudier

Utlysning av forskningsstöd från CVS