Högskolan i Borås vill vara bäst på polisutbildning - bygger upp forskningsmiljö

Den politiska diskussionen om huruvida polisutbildningen ska bli en treårig akademisk utbildning har pågått i åratal. Men från inrikesminister Mikael Damberg (S) kom nyligen signaler om att ett sådant beslut kan vara nära eftersom partierna blir allt mer överens. Och i väntan på det beslutet förbereder sig nu Högskolan i Borås för en kandidatpåbyggnad som innebär att färdigutbildade poliser med 120 högskolepoäng kommer att kunna söka och få en kandidatexamen inom polisiärt arbete.

– Vi håller på med arbetet med ett tredje år nu och vilken inriktning det ska ha. Att få examensrätt för högskolan på kandidatnivå är ett viktigt steg framåt, säger Micael Björk.

Det i kombination med att det i utbildningsplanen klart står angivet att polisutbildningen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt att akademin byggt upp polisiärt arbete som ett huvudområde gör det naturligt att också skapa en forskningsmiljö. Forskning av hög kvalitet blir en förutsättning för att kunna tillhandahålla en utbildning av hög kvalitet – och Micael Björk går i täten för det arbetet.

Det var vid halvårsskiftet 2020 som han på halvtid började som forskningsledare och sedan årsskiftet jobbar han på sjuttiofem procent för att fortsätta den resa som påbörjats.

– En viktig vision för oss är att få examenstillstånd på forskarnivå i polisiärt arbete. Det är ett långsiktigt mål som det krävs mycket arbete för.

Det handlar bland annat om att bygga upp en infrastruktur och knyta till sig forskare och doktorander. Samverkan med en rad aktörer, både inom Högskolan i Borås, andra lärosäten, Polismyndigheten och andra institutioner spelar en nyckelroll. Micael Björk pekar på värdet i att knyta ihop teori och praktik. Under hösten har han bland annat fört samtal med ett 20-tal polislärare om hur de ser på behovet av polisforskning, vad som skulle vara intressant att belysa och hur de ser på relationen mellan deras mer yrkesmässiga utbildningsansvar och det vetenskapliga forskningsbaserade.

– Att jobba underifrån är en väldigt viktig aspekt.

Det har länge funnits en skepsis mot polisforskning och Micael Björk vill få polisen och andra instanser att se fördelarna med en sådan.

– Delar av skepsisen är nu bruten men det finns fortfarande mycket forskning som polisen skulle kunna ha nytta av.

En stor utmaning är att bygga upp en forskning som uppfattas som relevant för verksamheten.

– Vi pratar om en fältnära polisforskning, forskning om poliser och för polisverksamhet. Likaså forskning med polispraktiker, säger Micael Björk.

Pandemin innebär en enorm utmaning och är en bromskloss i processen.

– Det här är ett arbete som kräver mycket samtal och närvaro och input i vardagliga personliga möten, så Covid-19 har försvårat avsevärt.

Ett forskningsprojekt som skulle ha pågått nu, men som fått skjutas upp på grund av pandemin är ”Fallet Norrby: Analyser och interventioner”. Det är ett projekt som syftar till att nå kunskap om hur samverkansinsatser för minskad brottslighet i urbana miljöer kan nå goda resultat. Med utgångspunkt i Borås Stads tidigare kartläggning samt samtal med boende och representanter från kommunala, statliga, privata och civilsamhälleliga aktörer ska det nuvarande läget analyseras. Det är Micael Björk som beviljats stöd av Centrum för välfärdsstudier för att genomföra studien.

– Förhoppningen är att kunna komma i gång med Fallet Norrby sent i vår.

Några forskningsområden har ringats in som väsentliga att jobba vidare med och det är just utsatta områden och gängkriminalitet kopplat till dem, organisation och ledning och hur man kan skapa och bibehålla ett engagemang i verksamheten.

– Vi har även identifierat vikten av att studera varför så mycket forskning, god forskning, stannar upp och inte omsätts i praktiken, säger Micael Björk som menar att det handlar om att skapa förutsättningar för att poliser och deras chefer ska känna att det är angeläget att faktiskt använda sig av forskningen.

Uppbyggnaden av forskningsmiljön vid Akademin för polisiärt arbete vid Högskolan i Borås är ännu i sin linda. Men visionen är att det där inom en snar framtid ska bedrivas ur flera bemärkelser samhällsnyttig forskning.

– Ambitionen är att forskningen ska bistå polisverksamheten på det viset att den blir mer uthållig, robust och framgångsrik utifrån sina uppdrag och mål, säger Micael Björk.

Han har i sin roll som forskare tidigare tittat på frågan varför polisen inte löser fler brott.

– Ett bekymmer som jag tyckte mig kunna identifiera då är ständigt pågående omorganisationer som stoppar upp för det brottsutredande arbetet. Polisarbete är alltid händelsestyrt och kommer alltid att vara det men för att man ska nå framgång där behöver ändå organisationen vara hyfsat stabil.

Micael Björk började med polisforskning 2002 efter en förfrågan om han ville delta i ett forskningsprojekt kopplat till kravallerna under EU-toppmötet i Göteborg. Vid den tidpunkten hade han nyligen avslutat en avhandling om böcker, bibliotek och boklig kultur i ett historiskt perspektiv.

– Så det var en ganska stor omsvängning, konstaterar Micael Björk vars medverkan i projektet ledde till ett redaktörskap för boken Vid politikens yttersta gräns: Perspektiv på EU-toppmötet i Göteborg 2001 som kom att bli uppmärksammad.

– I det sammanhanget väcktes mitt intresse för polisfrågor.

Han kom att fortsätta på den inslagna banan och fick 2004 möjlighet att studera projektet ”Stoppa rekryteringen till kriminella gäng”. Observationer av polisens verksamhet ute på fältet, inte minst under många turer i polisbil, resulterade i boken Ordningsmakten i stadens periferi – också aktuell i dag och en tidig ögonöppnare.

– Boken var före sin tid och pekade redan för 15 år sedan på utmaningar som polisen står inför i förortsmiljön. Nu kommer boken i en ny utgåva med en ny prolog där jag försöker sätta den i perspektiv.

Det ena forskningsprojektet har sedan lett till det andra och i dag är CV:t långt. På frågan vad det är som driver honom som forskare svarar han att det är nyfikenheten.

– Polisverksamhet är något som väldigt många har åsikter om, men betydligt färre vet vad den faktiskt innebär. För mig har det varit en viktig drivkraft att försöka skildra polisarbete på ett realistiskt sätt. Något som jag tycker ofta har saknats.

Han vill lyfta fram, analysera och försöka förstå de villkor som polisarbete bedrivs under.

– Jag har funnit en lockelse i det och även i att presentera en del alternativa tolkningar. Till exempel beskrivs polisen ofta som en sluten organisation. Min erfarenhet, och då har jag varit i organisationen i många olika sammanhang, säger att det är tvärtom. Polisen är vidöppen mot omvärlden, väldigt påverkbar, känslig för kritik och anpasslig, säger Micael Björk – redo att dela med sig av sina erfarenheter och sin kunskap i sitt nya uppdrag.