Rektor om coronaåret – ser nya möjligheter i pandemins spår

2021-03-18

En enorm omställning som medfört stora utmaningar, men också gett viktiga insikter som för alltid förändrat högskolevärlden – i en positiv riktning. Så beskriver Mats Tinnsten, rektor vid Högskolan i Borås, det omvälvande och dramatiska år som gått.

Den 11 mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen att covid-19 är en pandemi. Redan innan det hade Högskolan i Borås börjat anpassa sig till den nya verkligheten.

– Vi började ganska tidigt, i början av februari, att resonera och göra olika tänkbara scenariobeskrivningar, säger högskolans rektor Mats Tinnsten.

Han talar om beteckningarna ”nivå grön” som innebär det normalläge som tidigare varit, ”nivå röd” som innebär en total nedstängning av verksamheten samt ”nivå gul” som innebär ett mellanting.

– Det bästa ur smittspridningssynpunkt hade förstås varit att helt stänga ned vår verksamhet, men då hade vi till exempel inte producerat några nya sjuksköterskor som behövs i vården, och alla yrkeskategorier behöver förstås en påfyllning. Det svåra för oss har varit att hitta ett optimalt läge där vi följer alla rekommendationer, utan att stanna vår verksamhet.

Den 13 mars 2020 försattes Högskolan i Borås i nivå gul.

– Det innebar en verksamhet som fortfarande var igång, men utan fysiska föreläsningar och möten, säger Mats Tinnsten.

Tack vare det beslutet var högskolan inte helt oförberedd när regeringen den 17 mars kom med beskedet att all högskoleverksamhet skulle övergå till distans den 18 mars.

– Vår personal var beredd, men endast sedan några dagar tidigare.

Före den 13 mars hade cirka 15 procent av utbildningsutbudet vid Högskolan i Borås erbjudits i distansform.

– 85 procent av våra utbildningar skulle göras om på bara några dagar. Det var så kort framförhållning och kändes förstås väldigt oroligt, säger Mats Tinnsten.

En enorm omställning

De första veckorna efter förändringen kom heller inte att fungera optimalt.

– Jag fick en del mejl från studenter som var arga, ledsna och besvikna.

Övergången innebar såväl tekniska som pedagogiska utmaningar.

– Det här var en enorm omställning på flera sätt. Men vår personal gjorde ett fantastiskt arbete och snart upphörde de arga mejlen att komma, säger Mats Tinnsten, vars fokus legat bland annat just på att underlätta de anställdas arbete:

– Jag tror att jag var först ut bland rektorerna på lärosätena i Sverige med att fatta beslut om att vi skulle ha ett digitalt mottagande av studenterna inför höstterminen. Jag ville ge personalen ett tidigt besked för att de skulle ha tid att planera, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit emot studenter fysiskt i över 40 år. Nu skulle vi göra något som ingen tidigare gjort i den här sektorn – ta emot dem digitalt.

Det blev en prövning – men den lyckades. Liksom mycket annat som tidigare förefallit omöjligt.

– Hade jag i januari sagt att 50 procent av utbildningarna skulle bli digitala ett par månader senare så skulle alla ha sagt att det vore omöjligt. Nu går nästan 100 procent av utbildningarna på distans och det fungerar förhållandevis bra.

Jag har aldrig fattat så många beslut på så kort tid.

Under 2020 har nya besked och restriktioner från regeringen och Folkhälsomyndigheten avlöst varandra och satt organisationen på prov.

– Jag har aldrig fattat så många beslut på så kort tid. Inför besluten har jag förstås tagit råd från studentkåren, personalföreträdare, högre chefer och expertmyndigheter. Men i ett läge där ingen har något svar har jag inte haft någon aning om vad som varit rätt och fel, säger Mats Tinnsten.

Det har varit ett minst sagt intensivt år för honom som rektor, men han menar att osäkerheten trots allt varit hanterbar och inte gjort honom stressad.

– Jag tycker om att ha flera bollar i luften och sedan har jag haft ett otroligt gott stöd i högskolans personal.

Effektivare möten

Den sociala distanseringen har lett till att studenter går miste om mycket av det studiesociala liv som högskolestudier brukar förknippas med och det kan bli ensamt för de anställda att jobba hemifrån. Men stöd finns att få för den som inte mår bra och över lag tycker Mats Tinnsten att den digitala omställningen fungerat bra – och haft flera fördelar.

Till exempel menar han att Zoom-möten är mer effektiva än fysiska.

– Man hinner med mer på ett möte, fler kan komma till tals och tillsammans kan man lösa gemensamma problem.

Dessutom gör distansundervisning och hemarbete det lättare för såväl studenter som för anställda att få ihop sina livspussel,

– Det ska vi ta med oss efter pandemin. Vi ska hitta en arbetsform som underlättar för vår personal att få en högre livskvalitet. Och med distansundervisning får fler möjlighet att studera. Samtidigt gynnas miljön när det blir mindre resande, säger Mats Tinnsten och fortsätter:

– Det jag tror att vi behöver framöver, i vårt nya normalläge, är en blandning av de här formerna, den fysiska och den digitala.

Mats Tinnsten talar om det ”nya normalläget”, för att återgå till precis den situation som varit kommer inte att bli aktuellt. Högskolevärlden har förändrats för alltid och det positiva som kommit ur coronapandemin är framför allt det digitala språnget, att det på det området skett en så stark utveckling på väldigt kort tid.

Examinationsformer ses över

Restriktioner har inneburit att högskolan bland annat tvingats resonera kring andra examinationsformer än traditionella salstentor.

– Det är en väldigt viktig del att ta vidare framöver, för där har vi också en kvalitetshöjande effekt tror jag. Upprabblad kunskap är mindre värd än djup förståelse, men då krävs det att examinationsformerna ses över.

Han menar att pandemin varit en jobbig tid som ställt organisationen på stora prov, men betraktar definitivt inte 2020 som ett bortkastat år.

– Jag vill hellre se det som att vi gjort väldigt många nya saker och väldigt mycket av det ska vi dra nytta av framöver. Vi ska behålla det som blivit bättre, säger Mats Tinnsten.

Pandemin är inte över, hur ser du på framtiden?

– I fjol vid den här tiden trodde jag att det här skulle vara över till sommaren. Nu sitter vi här ett år senare och undrar om det här är klart till sommaren 2021. Ingen har några svar, men vi får göra det bästa av situationen.

Vilka är de viktigaste lärdomarna som året med corona gett?

– Många vittnar om att när vi ställs inför till synes omöjliga uppgifter är vi väldigt duktiga på hantera dem. Vår personal har gjort ett fantastiskt arbete. De gav inte upp utan spottade i nävarna och hittade lösningar på problemen. Corona har visat att det inte är mycket som är omöjligt, säger Mats Tinnsten.