Nordisk kulturpolitik i fokus på jubileumskonferensen NCCPR 2021 i Borås

– Senast konferensen hölls i Borås var år 2005 och nu 2021 var det åter dags, den här gången i en jubileumskonferens där vi uppmärksammade det mångåriga nordiska samarbetet inom kulturpolitisk forskning, säger Sofia Lindström Sol, universitetslektor vid Bibliotekshögskolan.

Den nordiska kulturpolitiska modellen har varit en referenspunkt för forskare i decennier. Det har sagts att kombinationen av bildningsideal och socialdemokratisk välfärdspolitik har gett en specifik jordmån för kulturpolitiken i länderna. Är detta fortfarande relevant för dagens forskare, eller har de politiska villkoren förändrats? Det var några av de frågor som diskuterades under konferensen.

Kulturpolitikforskningens förflutna, nutid och framtid

Konferensens tre huvudtalare talade om den nordiska kulturpolitiken och kulturpolitikforskningens förflutna, nutid och framtid. Anders Frenander, professor emeritus på Bibliotekshögskolan, gav inledningsvis en översikt över den nordiska kulturpolitiska forskningsutvecklingen. Talet kretsade kring en uppsättning frågor: finns det några framträdande teman eller mönster? Kan du identifiera några saknade teman? Vilken typ av slutsatser kan man dra?

– Inledningen gav hela konferensen ett ramverk utifrån forskningsområdets historia. Bibliotekshögskolan och Centrum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås, som arrangörer, utgör tillsammans en stark forsknings- och utbildningsmiljö och har sedan starten varit en viktig del av det nordiska nätverket som präglas av ett tvärvetenskapligt perspektiv. Därför kändes det extra roligt att få välkomna våra nordiska kollegor till Borås det här jubileumsåret och med ett inledande tal av Anders Frenander, säger Linnea Lindsköld, docent vid Bibliotekshögskolan och föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning.

Relationen mellan politiker och konstnärliga institutioner

Ett annat område som diskuterades flitigt under konferensens tre dagar var relationen mellan politiker och konstnärliga institutioner. Eglė Rindzevičiūtė, docent i kriminologi och sociologi vid Kingston University London, talade kring instrumentalisering av kulturpolitiken. Alltså när kultur och konst sätts in för att nå sociala, politiska och ekonomiska mål. Vad händer till exempel när kärnkraftverk blir kulturarv? Hur förhåller vi oss till det?

Kulturarbete under coronakrisen

Covid-19-pandemin och dess påverkan på den nordiska kultursektorn var ett självklart ämne för diskussion under konferensen. Pandemin ödelade den nordiska kultursektorn. När åtgärder vidtogs för att förhindra spridningen av coronaviruset var kultursektorn bland de första som låstes. Denna politik har bestått och kulturlokaler är bland de sista som öppnats. Sigrid Royseng, professor vid Norwegian business school, talade i sin ”keynote” om kulturpolitik i kristider och hur politiska reaktioner bygger på den nordiska kulturmodellen. Föredraget diskuterade förutsättningarna för kulturarbete under coronakrisen och hur kulturpolitiska åtgärder har uppfattats ur kulturarbetarnas synvinkel.

 – Den nordiska forskningsgemenskapen är en liten men stark aktör även i internationella sammanhang. Det är otroligt värdefullt att få tillfälle att mötas och jämföra nordiska perspektiv på kulturpolitisk forskning och utveckling. Taket är högt i diskussionerna, kritiken konstruktiv, och det intellektuella samtalet av hög kvalitet, avslutar Linnea Lindsköld.

Har kulturpolitiken lyckats?

I samband med den kulturpolitiska konferensen, NCCPR2021, genomfördes Klebergdagen, ett förseminarium som uppmärksammade professor Carl-Johan Klebergs roll och betydelse för såväl den svenska kulturpolitikens utformning som hans arbete med att stärka relationen mellan den kulturpolitiska forskningen och praktiken.

Vid seminariet deltog flera av de kulturpolitikforskare som varit med i uppbyggnaden av forskningsfältet i de nordiska länderna. Utmaningar i såväl den kulturpolitikforskningen som i den kulturpolitiska praktiken diskuterades.

Seminariet arrangerades av Centrum för kulturpolitisk forskning, Högskolan i Borås och Kulturanalys Norden vid Myndigheten för kulturanalys, samt Riksbankens Jubileumsfond, till minne av Carl-Johan Kleberg.