Sedan i maj är han gästprofessor vid Institutionen för pedagogiskt arbete. Dock på distans från Hong Kong dit han nyligen flyttat från hemlandet England.

Bakom inbjudan står Petra Angervall, professor i pedagogiskt arbete och pro-prefekt för forskning och forskarutbildning vid Institutionen för pedagogiskt arbete.

– Bruce Macfarlane är internationellt mycket framstående inom högre utbildningsforskning, vilket ligger nära det som forskargruppen Högre utbildning, praxis och politik, HUPP, arbetar med vid Högskolan i Borås. Det är definitivt en fjäder i hatten för oss att han har tid och intresse av att vara en del av vårt arbete under den här perioden, berättar hon.

I en sorts trilogi, tre böcker med titlarna Teaching with Integrity, The Academic Citizen and Researching with Integrity har Bruce Macfarlane fördjupat sig i moral och etik i akademikerrollen genom att analysera etik vid undervisning, praktik och forskning.

– Mitt arbete, som är både konceptuellt och empiriskt, har sitt ursprung i mitt tidigare jobb som lärare i företagsekonomi and management i slutet av 1980-talet och senare som utbildningsutvecklare på 2000-talet och som akademisk ledare och professor inom högre utbildning sedan 2010, berättar Bruce Macfarlane.

Varför är det här området intressant och varför är det viktigt?

– Det är viktigt, åtminstone för mig, och förhoppningsvis även för andra akademiker, eftersom det försöker göra en akademikers moraliska roll i det moderna universitetslivet begripligt, med det ökande trycket och konkurrensen och förväntade prestationerna som medföljer akademikerrollen.

– Universitet är organisationer som i högre utsträckning måste väga in allmänhetens förtroende än genomsnittliga privata, och till och med offentliga organisationer. Det innebär att statliga universitet och de akademiker som arbetar där har ett ansvar, menar jag, att leva upp till samhällets förväntningar.

Vad var det som ledde till att du blev professor?

– Det var en ren tillfällighet – och ren beslutsamhet. Jag ansågs inte vara speciellt akademisk i skolan, jag var faktiskt en rätt bra fotbollsspelare. Det antogs att jag skulle sluta skolan när jag var 16 år, utan några högre kvalifikationer. Detta irriterade mig och jag bestämde mig för att bevisa för alla att de hade fel, och i slutändan lyckades jag ju med det. Den viktigaste personen i mitt liv som alltid stöttade och trodde på mig var min mor. Hon gick aldrig på universitetet, men var ändå genuint akademisk. Med det menar jag att hon alltid ifrågasatte folks antaganden och var öppen för nya idéer. Hon var min inspirationskälla.

Vad driver dig i din forskning?

– Det är en önskan att öppna upp nya områden för diskussion och att ifrågasätta antaganden om akademiskt beteende och det akademiska livet. Om alla tycker att något är en bra idé, så blir jag direkt misstänksam! Ett exempel på detta är begreppet ”akademiskt samarbete”, vilket ofta anses vara en stor dygd. Det finns dock en mörk sida vid samarbeten som mer sällan analyseras eller diskuteras, till exempel när det gäller att ge författar-cred och att ha en vilseledande ordning på namn på publikationer.

Vad gör du i rollen som gästprofessor vid Högskolan i Borås?

– Jag gör en mängd olika saker, bland annat arbetar jag tillsammans med kollegorna med nättidskriften ”Journal of Praxis in Higher Education”, vars redaktion leds vid Högskolan i Borås. Jag bidrar också till forskningsseminarier och i ett program för doktorandhandledning för ett afrikanskt universitet som får stöd av medarbetare från Borås.

Vad tycker du om Högskolan i Borås?

– De akademiker jag har träffat är verkligen engagerade och entusiastiska. Tyvärr har jag inte kunnat besöka högskolan på sistone på grund av coronapandemin, men jag var där för några år sedan och minns att det finns en mycket stark känsla av kollegialitet bland medarbetarna.

Vad ser du mest fram emot från tiden som gästprofessor?

– Det är att fördjupa min förståelse för hur det är att arbeta som akademiker i Sverige. Det leder tillbaka till min ursprungliga forskningsfråga: Vad innebär det att vara akademiker?

På grund av restriktioner i samband med coronapandemin är Bruce Macfarlane gästprofessor på distans från Hong Kong.

Bruce Macfarlane

Aktuell som: Gästprofessor vid Institutionen för pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås, under perioden 1 maj 2021–1 maj 2022.

Från: England, men bosatt i Hong Kong.

Jobbar som: Dekan vid Faculty of Education and Human Development och professor i pedagogiskt ledarskap och jämlikhet vid Education University of Hong Kong.

Har tidigare varit ordförande vid olika universitet i Storbritannien och Hong Kong, är tidigare chef för the School of Education vid University of Bristol, Storbritannien. Har också varit gästprofessor i Japan, Sydafrika och Australien.