Samspelet mellan människa och it-teknik göder nyfikenheten

Vi träffas för en intervju via Zoom. Han sitter i hemma i Stockholm och gläds över att våren är i antågande, utanför blommar vintergäcken och snödropparna börjar ta sig. Han berättar om sitt forskningsområde, informatik.

– Forskningsområdet handlar om mellanrummet mellan datorer och användare. I forskningen försöker vi förstå hur det här samspelet ser ut ur flera olika perspektiv. Själv har jag tagit ett organisatoriskt perspektiv och tittar på hur företag och offentliga verksamheter använder och samspelar med digital teknik för att utveckla sina arbetssätt, förklarar han.

Det går ingen obemärkt förbi att digitaliseringen griper in överallt och att den är central för hur samhälle, arbeten och organisationer organiseras. För 20 år sedan var fokus framför allt på administrativa och industriella processer och inte något man såg mycket av som konsument eller medborgare. I dag har även våra sociala former påverkats kraftigt av digitaliseringen och det stöper om hur vi umgås med varandra och hur vi relaterar till varandra.

”Det jag vill jobba med, är att hitta värden för företag och offentliga verksamheter av data och artificiell intelligens.”

– Jag tittar exempelvis på hur rutinerna på en ekonomiavdelning förändras och utvecklas för att bli bättre och mer effektiva, eller hur logistikprocesserna inom handeln förbättras eller fungerar annorlunda med hjälp av informationsteknik och digitalisering, berättar han.

Undersöker barriärer

Vi kommer in på vilka utmaningar forskningen antar. Han tar barriärer av olika slag som exempel. Just barriärer är något som han och hans forskarkollegor undersöker kontinuerligt, inte minst när det gäller tredjepartsutvecklare, det kan vara exempelvis ett team av studenter eller entreprenörsföretag som har idéer. I ett antal forskningsprojekt har han och forskarkollegorna undersökt det de kallar för innovationsbarriärer.

– Det är när man går från idé till en hållbar produkt på en marknad, en produkt som lönar sig. Det finns exempelvis många idéer till digitala tjänster för att hjälpa människor att röra sig fritt i samhället, som ledsagarappar. De kostar mycket att hålla i drift och de flesta appar finansieras genom reklam, något man kanske inte vill ha för en ledsagar-app. Frågan är hur man får dessa appar att överleva, förklarar han och fortsätter:

– Andra barriärer kan vara att företag som utvecklar en produkt är för teknikorienterade, men har dålig koll på marknaden, eller så är de för marknadsorienterade, men har dålig koll på tekniken. Många digitala tjänster bygger på tillgången på data. Exempelvis är ett problem med hälsoappar att få tillgång till data på ett bra och säkert sätt, förklarar han.

Men tjänsteorienteringen av digitala tjänster kan också får negativa konsekvenser. Han tar bankID-tjänster som exempel och vi kommer osökt in på problemen att boka tid för att vaccinera sig mot covid-19.

– Sådana tjänster är otroligt fiffiga, men tyvärr har det för många av våra äldre varit kämpigt att använda dem. Vänder man på kuttingen, så är digitala tjänster något vi i dag förväntar oss av alla möjliga organisationer, även om dessa kanske inte har rätt kompetens för att utveckla bra tjänster, konstaterar han.

Vill veta varför en idé får fäste och realiseras

Vårt samtal kommer in på hur hans intresse för att forska inom informatik uppstod. Efter en civilingenjörsexamen i maskinteknik på KTH jobbade han som konsult i många år, och under åren funderade han mycket på vad det är som gör att en idé får fäste i en verksamhet och sedan realiseras.

– Som konsulter var vi bra på att sälja in projekt och koncept, men jag ville veta mera om vad dessa koncept byggde på.

Under 90-talet fick han inblick i hur digital teknik kan användas för att utveckla effektivare arbetsformer inom matvaruhandeln för bland annat logistik, försäljning och kompetensförsörjning. Det resulterade i en bok, Organisationens väg till en kompetensekonomi. Arbetet med boken fick honom att söka sig tillbaka till akademin. Men vad driver honom i forskningen?

– Jag vill förstå hur samspelet mellan människa och teknik fungerar i alla delar, det göder min nyfikenhet. Sedan är gemenskapen med forskarkollegorna fantastisk och det är oerhört förmånligt att ha den akademiska friheten att kunna välja vilka frågor man vill undersöka. Just nu är jag väldigt nyfiken på robotautomatisering i olika verksamheter, det vill säga mjukvarurobotar som imiterar mänskligt beteende, alltså hur vi interagerar med olika informationssystem.

Studenter sprider forskningen

Vad i hans forskning har då fått störst genomslag? Han förklarar att han ser forskningen en pågående dialog och dröjer en stund innan han fortsätter.

– Många av de forskningsresultat som jag har haft förmånen att medverka till har mer varit inlägg i en pågående debatt i olika spår, framför allt mycket kring affärssystem. Den forskning som vi har bedrivit kring hur man så bra som möjligt använder affärssystem, har varit grunden för det utbildningsprogram som jag drev i nästan 20 år och många studenter har tagit till sig de här idéerna och fört ut dem på arbetsmarknaden.

Under senare år har Gustaf Juell-Skielse också engagerat sig för att utveckla nya former för att organisera digital innovation, dels i tävlingsformat, dels som acceleratorer eller inkubatorer.

Skapa hållbara jobb

Vilka risker medför då digitaliseringen? Gustaf Juell-Skielse funderar en stund innan han svarar:

– Det finns mängder med risker, hållbarhetsrisken är en. Datorerna utgör en allt större andel av utsläppen i världen. Sen handlar det om att skapa hållbara jobb. Om man blir av med enformiga arbetsuppgifter kan en fördel vara att få ägna sig mer åt kognitivt arbete. Samtidigt finns det situationer där företag i stället för att lära upp sina anställda till nya arbetsuppgifter, tar in nya anställda. Företag vill ha helt utbildade människor som passar perfekt in i det nya jobbet, utan att behöva lägga en timmes investering på det.

Hur ser då det framtida yrkeslivet ut? Han funderar en stund och säger att det är omöjligt att sia om det.

– Ungefär hälften av allt som ett datasystem används till har visat sig vara helt oförutsett. Jag tror att utvecklingen går mot att vi människor kommer att interagera mycket mer med maskiner. Den sammanlagda handlingsförmågan – alltså människa tillsammans med AI – kommer alltmer att utgöra grunden för framtida arbetsformer och framtida jobb. Vi kommer att lämna ifrån oss en del arbetsuppgifter som kanske är mer repetitiva, eller som bygger på att man samlar stora mängder data, för att fatta väl avvägda beslut. Det finns saker som maskiner är bättre på än människor och tvärtom, exempelvis om det uppstår en helt ny situation, som det kan vara svårt för en maskin eller algoritm att hantera, säger han.

För forskningens del handlar det om att de närmaste åren undersöka utformningen av de framtida tjänstemannaarbetena.

I rollen som professor ser han fram emot att forska tillsammans med organisationer och företag.

– Genom forskningen bidrar vi till deras utveckling. Att vi har en bra dialog med dem leder också till att vi har en bra utbildning av systemvetare på högskolan. Det jag vill jobba med, är att hitta värden för företag och offentliga verksamheter av data och artificiell intelligens, avslutar han.

Gustaf Juell-Skielse

Titel: Professor i informatik (sedan 2021).
Bor: Nacka
Fritid: Spelar musik, främst gitarr och bas, sjunger och komponerar musik, främst poprock (på amatörbasis). Att skapa och uppleva i samma stund är fantastiskt!
Blir glad av: Att se vintergäcken blomma och våren är på gång, när jag och min hustru går på konserter tillsammans. När jag kommer på en bra melodi.
Blir arg av: När samarbeten inte fungerar och man inte upplever teamkänsla. När andra blir orättvist behandlade. När EU klassade kärnkraften som miljövänlig.
Så vill jag uppfattas av kollegorna: Som kunnig, vänlig och samarbetsvillig, som en ”doer”, men inte som en slasktratt.

Forskarprofil

Läs mer

Forskningen inom informatik genomförs vid Högskolan i Borås inom forskningsområdet Handel och IT.

Läs mer om forskningsområdet Handel och IT

Ger ut ny bok

I dagarna har Gustaf Juell-Skielse tillsammans med två forskarkollegor, Ida Lindgren på Linköpings universitet och Maria Åkesson på Högskolan i Halmstad, gett ut boken Service Automation in the Public Sector – Concepts, Empirical Examples and Challenges.
Förlag: Springer
Läs mer om boken