De får CVS planeringsbidrag
2022-02-10
– Projekten berör särskilt aktuella och samhällsrelevanta välfärdsutmaningar på temat ledning, styrning och organisering. Det är roligt att projekten kommer från högskolans fyra olika akademier. Det var inte en avsiktlig tanke, men det visar att CVS är högskoleövergripande och behöver tvärvetenskapliga perspektiv för att studera våra fokusområden, säger Marita Flisbäck, professor och föreståndare för CVS.
Flerspråkighetens betydelse för etablering i arbetslivet, samverkan för förebyggande av brottslighet, digitaliseringens betydelse för professionell autonomi, samt vårdprocesser inom primärvården med fokus på omställningen till nära vård – det är de projektidéer som nu fått bidrag för att arbeta fram en ansökan till minst två externa forskningsråd och/eller forskningsfinansiärer.
Här berättar forskarna lite mer om varför de valt att undersöka dessa områden.
Språkets roll i social mobilitet: Ett longitudinellt perspektiv på flerspråkiga kvinnors språk- och livsbanor i Sverige
Projektet ska undersöka hur de sociala villkoren för språkinlärning, språkanvändning och flerspråkig utveckling och därmed villkoren för integrations-, identifikations- och livsvalsprocessen ser ut för kvinnor i Sverige ur ett longitudinellt perspektiv, närmare bestämt en undersökningsperiod som sträcker sig över 20 år.
– Tidigare forskning har belyst barn och ungdomars andraspråksinlärning som sker inom skolans regi, men inte ägnat sig mycket åt att förstå språkanvändning och utveckling inom fler arenor än enbart skolmiljön. Dessutom har forskningen haft större fokus på unga bosatta i förortsområden och inte särskilt mycket på individer i mindre städer. Detta projekt vill fylla dessa kunskapsluckor och har urban och rural kontext som primärt fokus, eftersom flerspråkiga kvinnor som vuxit upp i två olika sociogeografiska kontexter medverkar i studien, säger Josefina Eliaso Magnusson, projektledare och universitetslektor vid Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
Digital ledning, styrning och organisering – konsekvenser för professioner och verksamheter inom välfärden
Syftet med projektet är att studera digitaliseringens innebörd för verksamheter och professioner inom välfärdssektorn. Särskilt fokus läggs på de digitala ledningssystemens (DLS) transformerande effekter på ledning och styrning och dess inverkan på professionell autonomi och kompetens. Projektet är en fallstudie inom militär och skola med intervjuer, observationer, innehållsanalyser av policy- och styrdokument samt studier av DLS.
– Det är viktigt generellt sett att utföra empiriska studier som kritiskt granskar hur den offentliga och den privata sektorn styrs, leds och organiseras och vilka effekter detta får på individ-, organisations- och samhällsnivå. Studien, som är en uppföljningsstudie från 2020 om den pandemidrivna digitaliseringens effekter inom högre utbildning, kan ge svar på hur styrmodeller utvecklas över tid och vilken roll digitaliseringen har i detta, säger Christina Mauléon, projektledare och universitetslektor vid Akademin för textil, teknik och ekonomi.
Vårdprocesser inom primärvården viktiga för en god och nära vård i patientens vårdkontakter med sjuksköterskor
Projektet ska studera vårdprocesser och vårdförlopp som involverar patienter och sjuksköterskor vid primärvårdsbesök. Flera delstudier ska genomföras i samverkan mellan forskare vid Högskolan i Borås, Mälardalens högskola och Närhälsan, primärvården VGR.
– Välfärden står inför utmaningar, där den vård som ges ska vara tillgänglig och de resurser som finns ska tillgodose samhällets och medborgares behov av hälso- och sjukvård. Primärvården genomgår en stor omställning mot nära vård, där vårdprocesser som involverar patienter och sjuksköterskor vid primärvårdsbesök är viktiga för en god och nära vård. Här behövs mer kunskap, vilket vi hoppas att det här projektet kan bidra med, säger Annelie Sundler, projektledare och professor vid Akademin för vård, välfärd och arbetsliv.
Tidiga vägar in i kriminalitet – en utmaning för den hållbara välfärden
Projektet analyserar vilka organisatoriska och juridiska faktorer som försvårar arbetet med unga lagöverträdare genom att fokusera på Polismyndigheten, rättsvårdande instanser och ett urval av kommunala aktörer.
– Frågan om unga lagöverträdare är ständigt aktuell, främst hur vi ska förebygga rekrytering och kriminella karriärer. Det är ett område inom kriminologin som intresserat mig, men som även behöver studeras tvärdisciplinärt, eftersom det förebyggande arbetet är beroende av både juridiska och organisatoriska faktorer. Några problem som kan uppstå i samverkan är till exempel frågan om vems ansvar det är att initiera åtgärden eller hur informationsdelning sker mellan aktörer, samt sekretessförhållanden, säger Charlotta Thodelius, projektledare och universitetslektor vid Akademin för polisiärt arbete.
Läs mer
Kristina Axelsson