Professorn som aldrig slutar fortsätta

Rudrajeet Pal började sin bana som textilingenjör. Han är inte ensam akademiker i familjen, men han är den första textilforskaren. Under IT-boomen i Indien gick alla med en ingenjörsexamen till IT-företag, oavsett inriktning. Branschen dammsög utbildningarna, allt handlade om internet och programmering. Men Rudrajeet ville något annat. Efter sin kandidatutbildning började han arbeta i textilindustrin med mycket resande mellan olika fabriker. Han hade fastnat för textilens utmaningar och upptäckt ett intresse för att utveckla snarare än att följa instruktionsboken. I arbetet fick han upp ögonen för hur människorna, processerna och maskinerna hänger ihop.

– Att resa runt till olika fabriker, städer och orter i Indien gav mig perspektiv. Jag träffade människorna som arbetade i industrierna, både med produktion men också med ledning och försäljning. Jag började förstå textilierna och textil som arbetsområde. Jag lärde känna maskinerna ner till varje skruv och mutter, ihop och isär. Då insåg jag: det här är intressant, det är något. Jag lärde mig verkligen mycket!

I en av alla fabriker vill Rudrajeet hitta på något nytt. Han ser ett sätt att effektivisera en produktionskedja. Han frågar chefen på fabriken om han får sätta igång med en gång men svaret blir inte särskilt positivt: ”Står det i instruktionsboken? Annars får det vara.” Industrins monotoni och ovilja att tänka utanför boxen sår ett frö. Han ska göra något annat. Rudrajeet söker sig, efter ett gediget research-arbete, till Textilhögskolan och textilt management, lockad av fokus på innovation och samspel mellan process och affärsutveckling. Resan till Sverige är hans första internationella resa och 2007 kliver han in på Textilhögskolan för att läsa en master i textilt managagement. Studierna går bra, riktigt bra, och han bestämmer sig för att doktorera.

– Jag förstod utmaningarna i hållbarhetsfrågorna och jag såg vad som kunde göras – vad möjligheterna inom ämnet bestod av. Det kombinerat med att vi satte igång att definiera och utveckla ämnet gjorde det uppenbart vilken väg jag skulle ta. Det var nog där allt startade, berättar han.

Pionjär

Här startar en pionjärtid. Inledningsvis behövdes en lösning till det faktum att man vid den tiden inte hade möjlighet att disputera inom textilt management på Textilhögskolan. Istället fick Rudrajeet sin doktorstitel vid Tampere University of Technology.

Tillsammans med andra forskare skapar han år 2014 Re:textile, ett projekt inom Science Park Borås som syftar till att utveckla nya designprinciper, affärsmodeller och produktionssystem som möjliggör cirkulära flöden i textilbranschen. Samtidigt utvecklas ämnet textilt management. Ansökningar, avslag, avslag, godkänt! Utbildningar, kurser och projekt.

– Vi räddade textilt management. Vi tog initiativet och sen började snöbollen rulla. Det gav oss momentum att utforska det cirkulära. Det kändes som en början för Textilhögskolans resa mot att bli auktoriteter inom cirkulär ekonomi och omvända värdekedjor. Det var här allt klarnade och vägen blev tydlig. Jag visste vart jag skulle gå.

Vägen framåt

På den vägen finns ett antal tillfällen och milstolpar för Rudrajeet Pal att vara nöjd med. Bland alla prestigefulla uppdrag är han expert vid FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) samt Världsbanksgruppens International Financial Corporation (IFC). Och har mycket kvar att uträtta:

– Jag är väldigt stolt över att vara under 40 år och professor, det är inte helt vanligt tror jag. Men det jag är mest stolt över är att jag sporras av det, jag tycker verkligen att det är väldigt roligt. Jag är lycklig över att jobba med det jag gör på det sätt jag gör. Det motiverar mig varje dag – jag kan ibland tycka att den stora bedriften är att bli professor under 40 men inte nöja mig med det, att vilja utvecklas.

Han är en ung professor med många projekt på gång och brinner för att utveckla Textilhögskolan och sitt ämne. Något som han tar med sig i sina uppdrag och roller:

– Det är såklart viktigt för mig att finnas i alla dessa forum och projekt, och jag gör det som en individ men också som en representant. Jag är en representant för Textilhögskolan och Högskolan i Borås i väldigt prestigefulla sammanhang och det är viktigt för mig.

Till sist finns det egentligen bara en sak som är viktigt och som betyder mest.

– Min familj, jag måste självklart säga min familj! Min dotter, hon är den största diamanten i mitt liv.

Det är lätt att lockas till att tro att Rudrajeet Pals väg har varit kalkylerad och utstakad. Och det är inte helt fel… Men han gillar ett initialt kaos som sedan stakas ut och struktureras. I hemmet är han den som planerar, projektleder och har koll. På jobbet är ordningen ett verktyg och ett sätt att arbeta. Det är inte en fråga om kontroll, snarare instinkt eller akademisk genetik.

– Jag är inte ett kontroll-freak, men jag gillar att ha koll på sådant som berör mig och ligger nära det jag gör. Det kommer nog lite från min ingenjörsbakgrund. Allt måste vara greppbart, jag vill veta var gränserna för mitt ramverk för att på så sätt kunna göra en så relevant analys som möjligt. Det är så jag vet om något är relevant eller inte. Det är så jag bedriver min forskning, det är så jag fungerar.

Fortsättningen

Just nu är ramverket konstruerat så att det är läge att fortsätta. Rudrajeet fortsätter att ytterligare utveckla sin forskning. Hans forskning har sin utgångspunkt i hållbara industrier och hur man inom de textila värdekedjorna kan hantera och minimera risker. Han rör sig framför allt inom tre områden: småskalig lokal tillverkning, omvända och cirkulära värdekedjor samt spårbarhet i värdekedjor. Vardagen består av, som för så många andra forskare, av att söka medel för olika projekt – en process där avslagen är nästan lika viktiga som godkännanden. Hans avhandling inom resiliens och ”Risk Management” har satt sina spår. Nästan automatiskt räknar han på risker i åtaganden och projekt. Är risken att engagera sig värd att ta? Är utmaningen överhuvudtaget möjlig att överkomma? Vad blir konsekvensen?

– Jag ser inte negativt på misslyckanden. Jag ser det som att jag försökte, jag prövade, jag testade, jag misslyckades, jag försökte igen och till sist så lyckades jag. Det måste vara en del av vardagen. Efter tredje eller fjärde försöket så lyckas man, men man måste våga försöka. Sen är det klart… Man lyckas oftare om man tar sig an sådant som man vet att man har en chans i att lyckas med, avslutar han.

Med Rudrajeet Pal känns saker självklara och allt verkar så logiskt. Ett steg leder till ett annat, en väg leder till en ny korsning. Varje beslut tar individen framåt. Och det viktiga är att utvecklas och driva på. Han är den unga professorn, som fortsätter att fortsätta.

Rudrajeet Pal

Namn: Rudrajeet Pal
Titel: Professor i Textil management
Bor: Borås
Avhandlingstitel och år: Organizational resilience through crisis strategic planning; 2013
Mitt bästa tips till juniora forskare: Följ din passion och våga tänka stort.
Senast lästa bok: From Global to Local av Finbarr Livesey och Clothing Poverty av Andrew Brooks
Dold talang: Jag kan sjunga!
Det gör jag helst en ledig dag: Familjeutflykter och tittar på cricket

Forskarprofil