Vägen framåt alltmer komplicerad – här är trenderna i årets konsumtionsrapport

Huvudtemat för årets rapport är ”Sustainable Mindsets” och tar som utgångspunkt att diskussioner om konsumtion och hållbarhet inte sällan präglas av ett snävt västerländskt perspektiv. Årets rapport bryter mot den pågående debattens västvärldsfokus och diskuterar globala lösningar på hållbarhets- och konsumtionsfrågor. Genom att använda sig av AI-teknik har nyhetsartiklar från hela världen lästs in och analyserats för att skapa en översikt av olika globala perspektiv.

– Alla gillar hållbarhet men vi är inte överens om vad det innebär och utgångspunkterna skiljer sig åt globalt. I Europa är konsumenters individuella val i fokus medan diskussionen i övriga världen i högre grad tar utgångspunkt i frågor som brist på resurser, säkerhet och ansvarsfrågor, säger Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås och ansvarig för framtagandet av rapporten.

Det globala perspektivet gör att man måste se till flera samtidiga processer. Vissa individer behöver faktiskt konsumera mer och andra behöver konsumera mindre. De allra flesta behöver förändra sina konsumtionsmönster. Samtidigt måste företag och industrier förstå vad konsumenter behöver och på vilket sätt de är redo för nya hållbara produkter och tjänster. Lönsamhet är en av de stora utmaningarna när företagen ska ställa om.

Att reparera och återanvända material har blivit trendigt i Europa de senaste åren, men är något som på grund av resursknapphet varit en nödvändighet länge i många delar av världen. Det här är viktiga perspektiv när Europa, som står för en hög andel av konsumtionstrycket, går fram med strategier för cirkulär ekonomi. Rapporten lyfter fram att många konsumenter lever hållbart för att de är tvungna på grund av fattigdom, samtidigt som rika människor söker gröna statusprodukter.

– Normen för vad som är ett gott liv behöver förändras. Vi alla, även ekonomiskt starka människor, behöver återvända till perspektiv där vi utgår från att planetens resurser är ändliga. I annat fall riskerar allt prat om cirkulär ekonomi bli ytterligare en återvändsgränd, avslutar Birgitta Losman.

Rapporten är framtagen som en del i arbetet med cirkulär ekonomi och hållbarhet, där företag anslutna till Högskolans nationella regeringsuppdrag Textile and Fashion 2030 kommer att kunna använda insikterna i arbetet för att lansera fler hållbara produkter och tjänster på marknaden.

Några av årets tydliga trender är:

• Hållbarhet alltmer komplicerat: Många konsumenter vill göra hållbara val och är övertygade om att vi närmar oss en katastrof om vi inte förändrar våra vanor. Invånarna driver förändringen enligt beslutsfattarna, men när människor tillfrågas pekar de i hög grad på beslutsfattare och experters centrala roll för att förändra. De flesta är överens om att vi behöver uppnå hållbarhet, men vägen dit – hur – är fortsatt oklar och komplicerad. Det finns en stark efterfrågan på praktisk vägledning och förenkling
• Från hållbarhet till resiliens: Trycket ökar på att klara kriser, krig, konflikter och brist på resurser. Resiliens är ett begrepp som länge diskuterats i forskarvärlden, men nu är både producenter och konsumenter starkt medvetna om behovet av ett system som klarar av att hantera förändringar i omvärlden.
• Maximalism är den nya minimalismen: Många av oss söker varor och tjänster med lägre ekologiskt fotavtryck, men viljan att konsumera är fortfarande stark. Våra globala materiella fotavtryck ökar snabbare än både befolkningen i världen och den ekonomiska tillväxten. Trots allt tal om minskad och förändrad konsumtion ökar konsumtionstrycket.