Papperstyg från den svenska skogen skapar nya textila möjligheter

Det här är en artikel från Science Park Borås som är en del av Högskolan i Borås.

Vad händer om vi tar vara på det biomaterial vi redan har istället för att producera syntetiska tyger? Smart Textiles och Science Park Borås forskningsprojekt Skogens Tyg visar den textila potentialen hos den svenska skogen.

Cirka 65 procent av alla tyger som tillverkas i dag är av syntetmaterial, vilket ofta kräver fossila råvaror och kemiska processer som lämnar stora klimatavtryck. Att i stället kunna använda biobaserade material är ett viktigt steg i arbetet mot en mer hållbar och cirkulär textilindustri.

Samtidigt sitter svensk pappersindustri i en position där branschen behöver hitta nya marknader för sin pappersmassa – så varför inte prova göra tyg av det?

Under ett avslutande projektmöte i DO-tank Center fick deltagarna i projektet känna på det nya materialet. Till höger Anna Berglund, projektledare Science Park Borås.

Målet: mjuka och töjbara textilier

I projektet Skogens Tyg har forskare på Högskolan i Borås, Rise Processum, och Mittuniversitet tillsammans med ett antal företag i textilbranschen försökt utveckla pappersgarnets funktionalitet samt hitta nya användningsområden för det. Det konkreta målet har varit att ta fram prototyper av mjuka och töjbara textilier gjorda av pappersgarn, som sedan kan appliceras på redan existerande textilprodukter.

Friluftsföretaget Fjällräven testade exempelvis att byta ut meshtyget på baksidan av en keps mot det nyframtagna papperstyget, medan kontorsmöbeltillverkaren Kinnarps bland annat klädde en skrivbordsskärm i skogstextilierna.

Prototyper från projektet.

– Det spännande med papper är ju inte bara att det är ett naturmaterial – det är dessutom återvinningsbart, säger Christina Calisir, teknisk direktör på Kinnarps AB, och fortsätter:

– Cellulosa från det svenska skogsbruket skulle kunna bli viktig för råvaruförsörjningen till den globala textilindustrin. Detta projekt har visat på möjligheter och potential och är ett steg i rätt riktning mot att nyttja nya hållbara, naturliga material inom konfektion- och möbelbranschen.

Våtstarkt och flamsäkert papper

Då experimenten med att lösa upp pappersmassa till cellulosafibrer och därifrån konstruera ett användbart tyg inte uppnådde önskat resultat handlade processen i mångt och mycket om att funktionalisera de garner som går att tvinna av längre pappersfibrer.

Inom Skogens Tyg-projektet fick man bland annat fram tyger som är våtstarka och går bra att såväl färga som tvätta. Möjlighet finns även att göra papperstextilierna flamsäkra.

Den 28 februari 2022 hölls ett avslutande projektmöte i DO-Tank Center på Science Park Borås, där prototyper från några av de deltagande företagen visades upp.

 

Mats Johansson, textil materialexpert hos Smart Textiles, säger att det finns mycket mer att forska på i framtiden kring nyttan av materialet – bland annat för att utveckla nya tekniska lösningar för framtagandet av papperstextilier i industriell skala.

– Allt handlar om att se hur textilt materialet går att göra, säger han. Papperstygets styrka ligger i att det är väldigt slitstarkt, det hade varit godkänt att använda i offentlig miljö på exempelvis säten i bussar och tåg. Tanken är inte att det ska ersätta bomullen – en t-shirt i papperstyg kan kännas något sträv mot kroppen – utan snarare andra syntetiska textilier.

Skogens Tyg är ett projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Bioinnovation, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Mer om resultaten av Skogens Tyg går att läsa på BioInnovation.se.

Partners i projektet har varit Högskolan i Borås, Smart Textiles och Akademin för textil, teknik och ekonomi (inklusive Textilhögskolan), Ahlstrom-Munksjö AB, Ekelund Linneväveriet i Horred AB, Fiber-X AB, GA Lindberg processteknik AB, House of Dagmar AB, Kinnarps AB, Mondi Dynäs AB, Nordic Paper Åmotsfors AB, Sjuhäradsbygdens Färgeri AB, Aktiebolaget Svenskt Konstsilke, Mittuniversitetet, RISE Processum AB och Fjällräven International AB.

Läs mer om forskningsprojektet Skogens tyg här.