Matsvinn + svamp = världsunika material

– Vi har odlat svamp på brödrester från mataffären, som sedan gett oss en svampbiomassa. Den innehåller tunna fibrer och av dessa fibrer går det till exempel att tillverka garn, bioplaster och lädermaterial. Av garnet har vi även tillverkat textila material, säger Akram Zamani och fortsätter:

– De textila materialen har visat på unika egenskaper som skulle kunna användas inom den medicinska sektorn. Svampfibrerna är bakterieresistenta och de ökar även tillväxten av hudceller, vilket innebär att de inte bara förhindrar en pågående infektion utan också snabbar på läkningsprocessen. Några av de möjliga medicinska applikationerna skulle exempelvis kunna vara ett förband vid läkning av sår eller för behandling av brännskador. Svamptextilen skulle i förlängningen även kunna utvecklas till kläder inom sjukvården.

Från svampbiomassan har man även tagit fram bioplaster och ett läderliknande material som har jämförbara egenskaper med läder från djur.

– Lädermaterialet är mjukt och känns som naturligt läder. Det har en god potential att ersätta både läder från djur och syntetiskt läder. Jämfört med de tillgängliga läderalternativen har våra material fördelen att vara 100 % biobaserade och processen för produktion är snabb och tar bara ett par dagar.

Från svampbiomassan har vi även tagit fram en bioplast som skulle kunna användas i tillverkningen av exempelvis matförpackningar. Svampbioplasten är hundra procent biobaserad, vilket innebär att den enkelt bryts ner.

Forskningen berör två stora samhällsproblem  

– Dagens textilproduktion har en extrem påverkan på miljön. Samtidigt slängs det väldigt mycket bröd i Sverige varje år. Genom att återanvända matsvinnet till produktion av textilier tar vi itu med båda problemen på samma gång.

Söker samarbete för att utveckla produkter

–Vi söker nu samarbetspartners för att utveckla produkter. Processen med att ta fram den textila svamptråden är lätt att skala upp då maskinerna som krävs till stor del redan finns inom textil, bioteknik- och pappersindustrin. Vår förhoppning är att vi får se färdiga produkter på marknaden inom fem till tio år, avslutar Akram Zamani.

Läs mer

Läs mer om projektet

Akram Zamanis forskarprofil-sida