Hållbara byggen blir möjligt med forskning från Högskolan i Borås

Under hela 2022 har forskare vid Högskolan i Borås tillsammans med byggaktörer och hållbarhetsexperter arbetat för att skapa innovativa och hållbara bostäder för det nya området Västerbro i centrala Borås, som en del i samverkansprojektet Framtidens kvarter som leds av Science Park Borås.

Med hjälp av forskningen i gruppen om materialåtervinning som leds av Agnes Nagy har projektet kunnat arbeta med nya lösningar för hållbart återbruk av betong och andra byggmaterial. Agnes berättar här om gruppens forskning och hur denna typ av samverkansprojekt kan främja samhället i stort.  

Hur har din forskning applicerats i byggprojektet?
Det har varit ett nära samarbete där vi blev uppmanade att komma med förslag på material som kan återanvändas, vilket jag tror har varit mycket lärorikt för alla parter. Byggaktörerna visste till exempel inte om att det går att återvinna betong. Vi kan exempelvis krossar gammal betong och kontrollera egenskaperna så att det kan återbrukas till ny betong i en nybyggnation. I slutändan ser det likadant ut men är mer hållbart eftersom vi förbrukar mindre jungfruligt material, säger Agnes Nagy.

Är det dyrare eller billigare att bygga med återbrukat material?
Vi har haft flera examensarbeten kopplade till projektet Framtidens kvarter, där bland annat återbruk av tegel, livscykelanalyser av teglet och kostnadsfrågorna för selektiv rivning är en del av innehållet. Det sätt man river på är avgörande för återbruk av tegel. Selektiv rivning är en kostsammare rivningsprocess men gör det möjligt att återbruka mer tegel. Vi ansökte och fick ekonomiska medel från Vinnova för att studera detta närmare och startade ett forskningsprojekt parallellt med Framtidens kvarter.

Agnes fortsätter att berätta:

Nu ska vi titta på kostnader och produktionen för återbruk och verifiera dessa med verkligheten för att kunna göra det i större skala. Vi har just nu en annan ansökan hos Vinnova för återvinning av betong. För varje nytt material som beställaren vill undersöka om återbruk är möjligt, söker vi ekonomiska medel för att se hur processen skulle kunna gå till och vad det kan kosta.

Hur går det till när ni granskar återbruk av tegel?
Vi river tegel selektivt och sen processar den. Processtegen och energin som går åt dokumenteras för att sedan titta på hur stor klimatpåverkan blir samt hur mycket denna process kan kosta i jämförelse mot vad helt nytt tegel skulle kosta. Detta har ett examensarbete haft som ämne som drivits av byggingenjörsstudenter. När vi undersöker hela kedjan för återbruk tittar vi bland annat på hur mycket transport som krävs och hur mycket klimatpåverkan denna process har totalt. Vi tittar även på hur mycket arbetstid som går åt och hur mycket energi som går att för att processa. Vi gör helt enkelt en verifikation kring klimatpåverkan och kostnader. Vi kommer under juni kunna lämna beslutsunderlag till beställarna av projektet. 

Hur kan denna typ av samarbeten mellan akademi och byggbransch gynna samhället i stort?
Där finns det ett gap idag. Den forskning och teknik som vi har behöver nå företagen. Men också samhället, kommunen och andra myndigheter ska kunna bli involverade. Vi hjälper samhället att nå miljökrav och kan vara med under upphandlingar och vara delaktiga i hur planprocessen sker. Genom samverkan kan vi förankra och brygga över resultaten från vår forskning in i samhällets olika processer.

Kan forskningen från detta projekt användas för annat än återbruk?
Vi har flera olika projekt kring betong. Vi har ett där vi tittar på hur man kan använda krossad betong i stället för sand som bädd för kablar att ligga i. Vi har ett annat där betong används för att sänka mängden koldioxid vid utsläpp. I det här projektet så tar vi koldioxid från ett värmeverk. Cementen binder koldioxid och kapslar på så vis in utsläppen. Denna metod gör att koldioxiden fångas upp genom karbonatisering och kan på så vis minska utsläpp vid värmeverket.

Hur kommer det sig att din forskning inom resursåtervinning blev en del av det här projektet?
Det var via ett tidigare samverkansprojekt som Peter Serrander hade drivit. Peter undrade om jag var intresserad av att vara med som forskare, vilket jag var. Under projektets gång växte fokuset på resursåtervinning och en tredjedel av hela innovationsprojektet på Science Park Borås kom att handla om just detta. För att kunna driva detta parallellt med mina övriga ansvarsområden delade jag och Peter ansvaret för det delprojektet i Framtidens kvarter.

Peter Serrander är Samverkanskoordinator inom forskning och innovation. Han beskriver sin roll som att han har en fot i högskolan och en i Science Park Borås.

Hur gick det till när du matchade ihop projektledare för Framtidens Kvarter med Agnes och hennes forskning?
Jag har koordinerat samverkanskontakter tidigare med Agnes och är på så vis väl förtrogen med gruppens forskning. När Riksbyggen och Bostäder i Borås kom med frågan om möjligheter till samverkan med Science Park Borås så såg jag en möjlighet att Agnes kunde bidra och dra nytta av sammanhanget. Agnes var med från första workshopen och det var mycket lyckat för projektets utveckling att vi fick med henne så tidigt.

Varför är denna typ av samarbeten viktiga för högskolan?
Forskning och innovation tillsammans med samhällets aktörer bygger värdefullt nätverk för studenter, forskargrupper och vår Science Park Borås. I det här samarbetet innebar det bland annat att Agnes studenter kunde bli involverade och starta förstudier inom exempelvis återbruk av tegel och betong. Även digitala verktyg och cirkulära affärsmodeller för cirkulärt byggande har studerats genom examensarbete.

Peter fortsätter att berätta:

Fastighetsägarna hade alltså flera hundratusen tegelstenar tillsammans med betongkonstruktioner som de ville ta hand och då var det naturligt att Agnes skulle kunna vara med redan från start, för att tidigt se möjligheter och sätta en plan för forsknings- och studentmedverkan.

Vilken roll spelar Science Park Borås i denna typ av samarbeten?
Science Park Borås kan erbjuda ytterligare sammanhang där forskningen från högskolan kan landa, bidra och utvecklas. Det unika med att Science Park Borås är att det är helägt av högskolan gör att samarbete mellan näringslivet och högskolan blir mer snabbfotad. Science Parken kan bidra till att tröskeln blir lägre att skapa för att skapa gemensamma projekt och satsningar med externa parter blir dessutom lägre.

Vad kan andra forskare göra som vill delta i likande projekt?
Som forskare får man gärna ta kontakt med mig om man vill liksom leta möjligheter för sin forskning i sammanhangen på Science Park Borås.

Vill du också driva ett samverkansprojekt? Då är du välkommen att kontakta Peter Serrander.