Det finns ett antal anledningar till att det ekonomiska läget är försämrat: budgetpropositionen 2024 som innebär att högskolan inte får ersättning för kostnadsökningar samt ett generellt besparingskrav i staten, inflationen som har medfört kostnadsökningar och ökade lokalkostnader, och dessutom ett lägre söktryck i delar av våra utbildningar.

– Det här är ett problem för hela sektorn. Vi står alla inför samma utmaningar, men med lokala variationer. För vår del handlar det bland annat om lågt söktryck på lärarutbildningarna. Vi har startat tidigt med att möta de besparingar som måste till, före de flesta andra lärosäten skulle jag säga. Men alla kommer att behöva gå igenom det här, säger rektor Mats Tinnsten.

En utmaning som särskilt sticker ut handlar om att statens modell för att ersätta högskolan för årliga kostnadsökningar, en så kallad uppräkning med 3,5 %, inte täcker lönerörelsens märke på 4,1 %. Ovanpå det finns en ökad inflation och hyreshöjningar.

Nytt grepp på budgetarbetet

För att hantera budgetprocessen på ett nytt sätt har rektor beslutat att starta en arbetsgrupp som består av ekonomicontrollers från hela verksamheten. Gruppen träffas en gång i veckan.

– Genom detta hoppas jag att vi ska uppnå en samordning som inte tidigare funnits. Till arbetsgruppen är det också kopplat en styrgrupp som består av mig, samtliga akademichefer och förvaltningschefen, berättar Mats Tinnsten.

– Det är viktigt att vi ser på högskolans budgetarbete som ett stort pussel i stället för flera små. Vi kan gasa i en ände och bromsa i en annan, för att på det stora hela få allt att gå ihop. Det här är inget nytt sätt, det sker överallt hela tiden – på institutioner, akademier och avdelningar. Alla gasar på vissa delar och samtidigt som andra delar bromsas.

Kommer att nå takbeloppet

Prognoserna visar att högskolan kommer att nå takbeloppet 2023, vilket är en förutsättning för att högskolan fortsatt ska ha en god ekonomi. Högskolans myndighetskapital innebär att det finns en reserv för att hantera utmaningarna, men för att nå en långsiktigt hållbar ekonomi behövs gemensamma riktlinjer och tydliga kriterier.

–  Jag vill understryka att det här inte är en kris på något sätt. Vi behöver anpassa oss och justera här och var. Vi har tidigare klarat av att ta oss från obalans till balans i ekonomin, men denna gång försöker vi att ta oss an utmaningen på ett nytt sätt genom att ta ett helhetsgrepp. Vi gör det här gemensamt och på ett smartare sätt, avslutar Mats Tinnsten.