Ny antologi ska öka kunskapen om lärosätesbibliotek

Även om lärosätesbibliotek har stor betydelse för den högre utbildning och forskning som bedrivs vid svenska lärosäten, är den allmänna kunskapen om denna bibliotekstyp låg.

– Vår upplevelse har länge varit att det finns en stor nyfikenhet bland bibliotekariestudenter på lärosätesbibliotek men att kunskapen många gånger är liten, mycket på grund av att bibliotekarieutbildningarna riktar fokus mot framför allt folkbibliotek och skolbibliotek. Så den primära målgruppen för antologin är just bibliotekariestudenter, men också andra som vill öka sin förståelse för lärosätesbibliotek, som personer i ledande ställning vid universitet och högskolor och yrkesverksamma bibliotekarier, säger Katarina Michnik som är en av redaktörerna.

I antologin samlas texter som beskriver skillnaden mellan olika typer av lärosätesbibliotek och de gemensamma utmaningar som biblioteken möter, inte minst genom de förändringar som digitalisering och omställning till öppen vetenskap medför för forskning och högre utbildning. Antologin tar också upp frågor om hur lärosätenas bibliotek ingår i det allmänna biblioteksväsendet tillsammans med folk-, skol- och specialbibliotek samt centrala arbetsuppgifter som undervisning, stöd till forskare och samlingsutveckling. 

Författarna representerar en bred erfarenhet av verksamheten vid lärosätesbibliotek, både i roller som personal och ledning vid biblioteken och som användare i form av forskare.

– Just att boken inbegriper så många olika perspektiv från såväl yrkesverksamma som forskare, inom både bibliotek- och informationsvetenskap och andra forskningsfält anser jag är en av sakerna som gör den här antologin särskilt intressant. Att den dessutom riktar sig till bibliotekariestudenter gör ju den användbar för ett lärosäte som Högskolan i Borås i och med våra bibliotekarieutbildningar och bibliotekariestudenter, säger Jonas Gilbert.

Bland medförfattarna finns även en rad andra namn som är knutna till Högskolan i Borås; bland andra Helena Francke och Pieta Eklund, samt doktoranderna Hanna Hallnäs och Camilla Lindelöw. De sistnämnda skriver om sina erfarenheter av att gå från att arbeta som bibliotekarier till att doktorera inom forskarvärlden. Även redaktören själv, Jonas Gilbert, författar ett kapitel om lärosätesbiblioteket i sitt lokala sammanhang och diskuterar då lärosätesbibliotekets roll i förhållande till läroverkens organisation i stort. 

Antologin ges ut på Göteborgs universitets förlag Acta och finns fritt tillgänglig digitalt redan nu. Från och med 21 augusti kan även enstaka tryckta exemplar beställas.

Läs antologin digitalt
Beställ tryckta exemplar via acta@ub.gu.se