Nye professorn om Bibliotekshögskolans framtid: ”Om 10 år har vi växt betydligt”

Björn Hammarfelt efterträdde Jan Nolin som områdesföreträdare 2023 och har arbetat på Bibliotekshögskolan sedan 2014. 

Gratulerar! Vad innebär din nya roll?
– Jag tänker att det precis som att vara områdesföreträdare handlar om att ta ansvar för mer än sig själv, för miljön i stort och för yngre forskare och inte bara för sitt eget fält och område. I detta ingår även att representera högskolan utåt, mot ledning och andra delar av högskolan. 

När har du roligast på jobbet?
– Måndagsseminariet är en högtidspunkt, att handleda doktorander en annan. Luncher och den vardagliga interaktionen med kollegorna här på campus uppskattar jag också mycket.

Vad är på gång inom ert fält just nu?
– Vi antar två nya doktorander i höst och genomgår nu den återkommande, interna utvärderingen som är en del i högskolans kvalitetssystem för forskning. Vi har ett högt söktryck på våra utbildningar, kandidatprogrammet i strategisk information och kommunikation har gått väldigt bra och bibliotekarieprogrammen har många sökande som alltid. Vi har också ett par nya projekt på gång. I projektet ENSURE hjälper Gustaf Nelhans och jag Energimyndigheten att utvärdera vad de får för sin forskningsfinansiering.

Hur skulle du beskriva miljön?
– Vi är ett ganska litet ämne, och det leder nog till att alla inser att vi behöver jobba och stå starka tillsammans för att hävda oss i ett nationellt och internationellt sammanhang. Det är en fördel med en liten och ganska ny disciplin. Det finns en tradition från Jan Nolin och andra som har arbetat upp ett akademiskt medarbetarskap och en känsla av att fatta beslut gemensamt. Handledarkollegiet och måndagsseminariet är viktiga delar. 

Om du skulle ge dig på en framtidsspaning – var tror du att Bibliotekshögskolan befinner sig om 10 år?
– År 2034 är mycket sig likt på BHS. Vi utbildar fortfarande bibliotekarier, måndagsseminarierna är välbesökta, och fika serveras på tisdagar. Men forskningsmiljön har växt betydligt där högskolans upphöjelse till universitet hösten 2029 innebar att ytterligare samarbeten lokalt, nationellt och internationellt etablerades. Tematiskt är fortfarande frågor om demokrati, hållbarhet, tillgång till information, och organiserandet av kunskap i fokus. Samtidigt pågår en ständig förnyelse av forskningen som tar avstamp i tekniska och sociala förändringar.