Frivilliga räddar liv vid hjärtstopp – så kan de bli fler
2024-10-16
– Kunskap om vilka som är SMS-livräddare och varför personer med kunskap i HLR beslutar att engagera sig eller inte är viktig för kunna rekrytera fler, men också för att ge rätt stöd till befintliga livräddare, säger Åsa Högstedt.
I dag finns det cirka 130 000 livräddare fördelat på flera regioner i Sverige och systemet har funnits sedan 2016. SMS-livräddare larmas med hjälp av en app i mobiltelefonen om de befinner sig i närheten av någon som drabbats av hjärtstopp. De har möjlighet att tacka ja eller nej till larmet. SMS-livräddaren instrueras till att antingen först hämta närmsta hjärtstartare eller att ta sig direkt till den drabbade och starta HLR i väntan på ambulans.
– I Sverige är SMS-livräddare en del av den larmkedja som sätts igång när vi får ett larm om hjärtstopp. I larmkedjan ingår, förutom närmsta ambulansenhet, även polis och räddningstjänst och på vissa ställen också sjukvårdspersonal som till vardags har andra sjukvårdsuppgifter. Tidigare forskning visar att SMS-livräddare ofta är först på plats och att de bidrar till att livräddande insatser i form av HLR, men vi vet också att det finns larm där ingen SMS-livräddare funnits i närområdet eller tackat ja till larm, säger Åsa Högstedt.
Inre motivation det viktigaste
I sin forskning har hon gjort en enkätstudie som 461 SMS-livräddare svarat på. Den visar att de framförallt drivs av en inre motivation om att göra gott för andra. En annan viktig motivation är ömsesidighet, att det man själv gör också är något som andra kommer att göra när man själv eller ens anhöriga drabbas.
Studien visar också att det finns en stor variation i bakgrund och yrken bland de som blir SMS-livräddare, även om den vanligaste yrkeskategorin är vårdyrken och många har en eftergymnasial utbildning. De flesta har fått kännedom om SMS-livräddare från en HLR-instruktör och många har lärt sig HLR på jobbet eller på sin skola.
– Att lyfta fram den inre motivationen i informationskampanjer kan vara en framgång, likaså att fokusera på och ge mer stöd till HLR-instruktörerna, säger Åsa Högstedt.
Hon arbetar nu vidare med en intervjustudie där hon intervjuat personer som nyligen gått en HLR-utbildning för att ta redan på varför de väljer eller inte väljer att bli SMS-livräddare. Resultaten håller på att analyseras och förhoppningen är att detta ska kunna hjälpa till vid exempelvis rekrytering.
Fler från vården skulle kunna rekryteras
Åsa Högstedt ska även studera den vårdpersonal som i vissa områden är och i andra inte är en del av larmkedjan, till exempel personal inom primärvård, hemsjukvård och kommunal vård. Det kan handla om mobila team som rör sig ute i samhället och som tar hand om patienter i hemmen. Även här kommer hon att titta på motivation och bevekelsegrunder till att vara med i larmkedjan eller inte.
– Överallt inom akutsjukvården prioriterar vi de sjukaste patienterna, men här kan det finnas vårdpersonal som inte vet om att den sjukaste patienten finns i närheten, säger Åsa Högstedt och fortsätter:
– Alla pusselbitar vi kan lägga som bidrar till ett snabbare omhändertagande är viktiga. I omställningen till nära vård kommer vi att ha ett större antal äldre multisjuka i hemmen som drabbas av hjärtstopp. Då är det ju också viktigt att folk i närheten kan ingripa.
Läs mer
Källor:
Kristina Axelsson
Ida Danell (porträttbild) Adobe Stock Photos (genrebild)