Därför behövs religionen i samtal om klimatet

– Att kunna förmedla hopp är centralt när man arbetar med utbildning. Eleverna måste kunna se framåt och våga agera. Religionskunskapen är i princip det enda ämnet i grundskolan där frågor om moral och etik diskuteras, säger Viktor Aldrin. 
Han är docent i teologi med inriktning mot praktisk teologi/religionsdidaktik och leder tillsammans med Ola Svensson forskargruppen SONOMA som fokuserar på ämnesdidaktik för SO, NO och matematik. Tidigare i år startade The Collaborative Network for Climate Change in Religious Education (CORE) ett nätverk som nu har fyrtiotalet medlemmar från hela världen. Han konstaterar att kopplingen mellan religion och klimatforskning är het internationellt. I Sverige däremot diskuteras frågorna mest inom religiös media och kan ibland mötas med höjda ögonbryn i andra delar av samhället. 

– Enligt mig finns det ingen konflikt mellan naturvetenskap och religion i klimatfrågan. Nästan alla stora religioner och deras ledare har skrivit under klimatupprop, påven kom till exempel med en bok om klimatfrågan för en tid sedan. I princip alla säger samma sak: läget är allvarligt och vi måste göra vad vi kan. I dag är det nästan bara högerextrema ateister i Europa och högerkristna i USA som inte tycker att klimatet är viktigt. 

Viktor Aldrin har genom systematiska litteraturstudier undersökt vad som finns skrivet om klimatfrågan i koppling till religionsvetenskap. Efter att först ha granskat europeiska tidskrifter har han gått vidare och tittat på resten av världen. Forskare som skriver om religion och klimat är framför allt från Europa och USA, men även från delar av Asien. Desto mindre är skrivet av författare från den del av världen som ibland kallas Global South, som är den del av världen som påverkas mest när temperaturen stiger.  

När han tittade på innehållet i vad som fanns skrivet framträdde tre olika spår. Där fanns dels teori- och metodstudier som var den största gruppen, med många goda exempel på hur man skulle kunna göra något. I den empiriska delen fanns exempel från klassrum vid grundskola och universitet. Tredje spåret var kvantitativa studier av klimatförändringar, exempelvis hur ungdomar förhåller sig till dem. Där finns resultat som exempelvis att skolan har större betydelse än elevernas religiösa hemvist för vad de tycker om klimatförändringar. I materialet finns många exempel på vad som redan görs.

– Olika judiska och kristna grupperingar diskuterar de här frågorna mycket. I muslimska länder som Turkiet, Filippinerna och Indonesien finns exempelvis idéer på hur man kan jobba systematiskt på skolor och minska utsläppen, medan vi i Europa har sett en del kampanjer för "grön iftar” – att exempelvis inte använda plastbestick när man firar fastan. 

Viktor Aldrin vill att de här frågorna flyttar in i skolans religionskunskap och menar att ämnet kan utgöra ett unikt bidrag när det kommer till klimatångest. 
– Studier i USA och Storbritannien säger att upp till hälften av alla skolbarn har så allvarlig klimatångest att detta påverkar dem negativt och studier pekar även på att det finns vuxna som har så mycket ångest att de exempelvis inte vill sätta barn till världen. Ångest gör att människor ger upp eller förnekar det som måste förändras. Att då bara lägga sig platt på marken eller konsumera mera, det känns sorgset. Vi lever i en demokrati och då är det upp till oss att ta vårt ansvar för vårt samhälle. Vi måste prata om hur vi och våra barn ska orka drömma om framtiden.

Kan samfunden spela roll även för ateister i Sverige?
– Ja, när det gäller hopp och att hitta förebilder. Vi pratar sällan om det i Sverige, men Martin Luther King, Fredrika Bremer och Mahatma Gandhi var alla troende. De kämpade mot oerhörda problem, men fann styrka i gemenskapen och sin tro. Känslan av att man är en del av något större kan vara ett bidrag till ateister, det är ju inte helt fel att vara del av något så fantastiskt som vår jord med alla dess djur och växter. Kanske kan även andra människors tro inspirera, till att även om man själv inte tror på en framtid så vågar andra tro – och där finner jag ett hopp.

Läs mer

Viktor Aldrins forskarprofil

Läs artikeln ‘Climate Change in Religious Education and the Importance of Hope : A Systematic Review of International Journal Articles 2000–2022’ av Viktor Aldrin 2024 i tidskriften Religious education, 119(3) 

Temanummer om religion och klimatfrågan i tidningen Religion & Livsfrågor 2024 (redaktör Viktor Aldrin)