Sjuksköterskor får inte tillräcklig utbildning i kris- och katastrofberedskap
2025-01-13
– Den utbildning och träningen som ges vid svenska lärosäten fokuserar främst på den kompetens som behövs för att driva normal sjukvård, vilket är otillräckligt om centrala funktioner i samhället påverkas, hotas eller angrips, säger Henrik Andersson, docent vid Högskolan i Borås och en av forskarna som står bakom två nyligen publicerade enkätstudier.
Det handlar inte bara om att kunna möta NATO:s krav på masskadehantering i händelse av krig. Sjukvården behöver också vara förberedd på de kriser och hälsoproblem som uppstår till följd av klimatförändringar och extremväder med värmeböljor, översvämningar, ras och liknande naturkatastrofer som följd, likaså vid pandemier. Det kan också handla om större händelser som upplopp, tågolyckor, störningar i el- och vattenförsörjningen, eller samhällsstörningar i form av terrorattacker, gängvåld och väpnat angrepp.
– Ensidigt fokus på normal sjukvård riskerar att begränsa sjuksköterskors förmåga att minska lidande och undvikbara förluster av liv och hälsa i samband med såväl kriser eller katastrofer i fredstid som vid höjd beredskap och i krig, förklarar Henrik Andersson vidare.
Viktigt med kunskap om sjukvårdens roll i totalförsvaret
I två enkätstudier har forskarna undersökt i vilken utsträckning lärosätena utbildar i katastrofmedicinsk beredskap, civilt försvar och krigets lagar. Enkäterna ställdes till de lärosäten som utbildar sjuksköterskor på grundnivå och avancerad nivå (specialistsjuksjuksköterskor och barnmorskor). Resultaten visar att hälften av lärosätena utbildar i de principer som gäller för sjukvården vid höjd beredskap och krig. Fem lärosäten gav utbildning i sjukvårdens roll i totalförsvaret och endast två lärosäten utbildade i krigets lagar.
– Sjukvården ingår i det civila försvaret och har som uppgift att stödja det militära försvaret. Det är därför viktigt att det finns kunskap om sjukvårdens roll i totalförsvaret, samt den civila sjukvårdens beredskap och organisation vid väpnade konflikter. Även krigets lagar borde vara en självklar del i utbildningen, så att sjukvårdspersonalen känner till sina rättigheter och skyldigheter i krig, menar Henrik Andersson.
Vill stärka utbildning inom området
– Det saknas tydliga nationella utbildningsmål för hur lärosätena ska arbeta med dessa frågor. Problemet blir då att utbildning och träning i att möta och hantera kriser eller katastrofer är beroende av lärosätets inställning och intresse för ämnet, säger Anders Sterner, docent vid Högskolan i Borås och en av medförfattarna till studierna.
Några av specialistsjuksköterskeutbildningarna har kris- och katastrofberedskap med i sina utbildningsmål. Det gäller utbildningarna med inriktning mot ambulanssjukvård, anestesisjukvård, intensivsjukvård och operationssjukvård. Men kunskapen behöver höjas inom samtliga sjukvårdens områden, menar forskarna. Det gäller inte minst de sjuksköterskor som arbetar med vård av äldre, kvinnor och barn.
– Vi vet att sexuellt våld mot kvinnor är vanligt förkommande i krig och vi behöver ha kunskap i att möta dessa kvinnor. Likaså behöver sjukvården ha kunskap i att evakuera äldre sköra patienter eller att skydda andra särskilt sårbara grupper, så som barn i krig och katastrofer, säger Henrik Andersson.
Nu hoppas forskarna att sjuksköterskor, både med och utan specialistkompetens, ska bli bättre förberedda genom att stärka utbildningen inom området. Flera insatser är redan igång.
– I höstas startade Högskolan i Borås en ny kurs i katastrofmedicinsk beredskap och intresset har varit mycket stort. Inom sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan i Borås har vi dessutom ett samarbete med Göteborgs universitet kring utbildning i katastrofmedicinsk beredskap. Vi arbetar även med att ta fram en webbaserad utbildning i krigets lagar i samarbete med Örebro universitet, Göteborgs universitet och Röda Korsets Högskola, avslutar Henrik Andersson.
Läs mer
Kristina Axelsson
Suss Wilén (porträttbilder Anders Sterner och Henrik Andersson), Adobe Stock Photos (genrebild)