De gjorde fältstudier om västvärldens överkonsumtion som hamnar på gatorna i Ghana

Second hand-marknad i Ghana. Foto: Privat

De inspirerades av en dokumentärfilm om hur returnerade plagg hamnar på soptippar i bland annat Ghana och bestämde sig för att åka dit.

Hur kommer det sig att ni valde att genomföra Minor Field Studies?

– Vi såg att det finns en stor kunskapslucka inom akademin kring vad som händer med kläder som vi konsumenter gör oss av med genom exempelvis donationer till välgörenhetsorganisationer, berättar de.

De kom i kontakt med välgörenhetsorganisationen The OR Foundation och fick möjlighet att samarbeta med dem på plats i huvudstaden Accra.

– Vi ville komma ut på fältet och göra observationer i kombination med djupintervjuer med modestudenter, influencers, modedesigners och försäljare av second hand-kläder.

Vad handlar er uppsats om?

–  Den handlar om hur överkonsumtionen och överproduktionen av kläder i västvärlden påverkar unga ghananers konsumtionsmönster. Vi analyserade materialet baserat på olika begrepp från postkolonialistiska teorier och teorier baserade på konsumenters förhållande till sina garderober.

Hur var det att skriva examensarbetet i Ghana?

– Det var en berg- och dalbana. Varje dag var fylld av intryck och våra känslor jobbade konstant på högvarv. Eftersom vi hela tiden upplevde så mycket var det tufft att skriva examensarbetet, men vi var väldigt noga med att ta oss den tid vi behövde för att vila och samla energi.

– Mycket av vår tid lades på att resa till och från olika områden för att samla material genom intervjuer och observationer, vilket innebar mycket planering kring tid och resor, men även många timmar av transkribering av intervjuerna. Vi märkte direkt att vår uppfattning om tid inte var normen och kunde ibland få vänta i timmar på våra respondenter. Det var dock en kulturkrock som vi lärde oss att leva med och till sist blev vi själva ganska avslappnade vad gällde tid.

Hur har er arbetsprocess sett ut?

– Före resan satte vi upp en tillfällig ram för vår uppsats och läste på om landet. Vi satte oss in i hur forskningen som bedrivits i landet, men även om hur landet har sett ut från dess självständighet år 1957 till idag. Därefter satte vi ihop en tidsplan på hur vi skulle samla in material. Det var också viktigt att unna oss ledig tid, så vi gick ofta ut och åt på bra restauranger och hittade på roliga saker för att få en trivsam vardag tillsammans. Väl i Sverige igen fortsatte vi analysera vår data och hade några väldigt intensiva veckor på oss att färdigställa uppsatsen. 

Vad har MFS-tiden betytt för er? 

– Otroligt mycket. Det är en upplevelse vi aldrig glömmer. Vi är extremt tacksamma för att vi fick möjligheten att åka till Ghana, så vi uppmuntrar alla som har den minst tanken på att ansöka om MFS till att göra det. 

Vad var det bästa med MFS?

– En av de bästa upplevelserna var att ha intressanta diskussioner med informanterna kring ämnet, men även om kläder och kultur. Det var otroligt generösa människor som utan problem delade med sig om sina upplevelser. Tiden i Ghana och alla möten har verkligen gett perspektiv på vår egen tillvaro. 

Vad händer härnäst efter utbildningen?

– Vi alla har börjat jobba och ser fram emot att få möjligheten att jobba oss uppåt och mot drömjobbet!

Vad har ni för råd till andra studenter som överväger att skriva uppsatsen utomlands?

– Om ni är flera som åker tillsammans är ett råd att ha ett gemensamt bankkonto och budget för att underlätta vardagen och hålla koll på ekonomin. Ett annat råd är att försöka få en handledare som har gjort något liknande och har erfarenhet av att samarbeta med andra partners/organisationer och som kan ge tips om hur man hanterar oväntade situationer. Vårt sista tips är läs på ordentligt om landet, var inställd på att saker och ting inte alltid blir som förväntat. Även om du kanske inte delar rådande värderingar i landet, så var respektfull och tänk på du är i ett annat land där de har en annan kultur än den du är van vid.