Vad handlar ert examensarbete om, och varför valde ni att åka till just Ghana?

–    Vi ville undersöka hur den globala exporten av second hand-kläder skapar konsekvenser för mottagande part, och främja ett globalt perspektiv vid beslutsfattandet gällande producentansvar och hantering av textilavfall.

–    Vi valde att åka till Ghana eftersom en av världens största second hand-marknader finns i Ghanas huvudstad Accra. Varje vecka anländer 15 miljoner klädesplagg till staden, varav ca 40 procent är i så pass dåligt skick att de liknas vid sopor. Därmed kändes Accra som en väldigt relevant plats att åka till för att studera den globala second hand-exporten.

Vad har ni gjort under er resa?

–    Under de fyra veckorna i Ghana observerade vi de platser som blivit direkt påverkade av exporten och gjorde intervjuer med människor som på olika sätt arbetar med de osäljbara kläderna. Vi har träffat så intressanta och inspirerande människor som gett oss nya dimensioner av problemet som vi aldrig hade kunnat läsa oss till hemma i Sverige. Vi har tagit del av så många historier och erfarenheter som gett oss helt nya perspektiv och insikter som vi tar med oss genom livet. 

Vilka resultat fick ni fram av er studie? 

–    För oss blev det tydligt att det är ett komplext fenomen och att det är väldigt viktigt med ett globalt perspektiv vid beslutsfattandet gällande producentansvar och hantering av textilavfall. I dagsläget betalar Ghana för andra länders sophantering, i stället för att pengarna kopplade till producentansvar följer kläderna till avfallshanteringen i Ghana, eller tas hand om i de länder som ansvarar för avfallet. 

–    Under vår studie identifierades en rad negativa konsekvenser på plats i Ghana, såsom miljöförstöring, utnyttjning och skuldsättning – men också en rad positiva initiativ som arbetade för att motverka de negativa konsekvenserna.

Har ni fått några nya insikter om branschen under resan?

–    Verkligen! Det känns som att vi under utbildningens gång pratat om hållbarhet men då främst gällande produktion, material och beredningsprocesser. Det var därför intressant att undersöka kläders påverkan i ”post consumer- och end of life” stadierna. Det blev tydligt att dessa stadier oftast inte är inkluderade i affärsmodeller eller vid beslutsfattande, men att de spelar en stor roll för att uppnå hållbara affärsmodeller. Vår upplevelse är att cirkulära affärsmodeller oftast saknar ett globalt perspektiv, vilket vi anser krävs för att uppnå cirkularitet.

En dumpningsplats i närheten av marknaden – en av platserna som Marina och Tea besökte under resan.

Vad är ert bästa tips till någon som funderar på att göra sitt examensarbete utomlands?

–    Har ni möjlighet så gör det! Det är nog vårt bästa tips. Vi är så otroligt tacksamma för alla möten och den kunskap vi fått ta del av under den här resan.

–    Försök även vara ute i god tid och sök stipendier för att ge er de bästa förutsättningar för att kunna komma i väg. Påbörja arbetet redan innan ni åker – försök utforska både landet och möjliga kontakter på förhand, för att kunna utnyttja tiden under resan. Sist men inte minst – våga låt ert arbete vara utforskande och öppet för förändring. Åk inte i väg med en klar bild av vad ni förväntar er att uppleva och få som resultat.

Läs mer om Textilekonomutbildningen
Läs mer om att söka stipendium
Läs om andra studenter som rest i studiesyfte

Foto: Privat och Dennis Temituro
Text: Wilma Persson