Källkritik och källtillit är två begrepp, och två färdigheter, som kompletterar varandra men som fungerar på lite olika nivå. Medan källkritiken verkar på mer enskild nivå genom att man granskar och är kritisk mot en viss källa, så är källtilliten mer övergripande. I grund och botten bygger källtillit på att man har förståelse för olika processer i samhället, t.ex hur journalister arbetar eller hur forskare kommer fram till sina resultat. Genom att veta hur samhället fungerar kan man också ha en uppfattning om hur systemet där informationen vuxit fram i fungerar. Då blir det lättare att avgöra om en organisation eller aktör är värd ens källtillit eller inte.

Att kunna känna källtillit underlättar i navigeringen i en värld där det kan tyckas vara ganska komplicerat att vara medborgare. En värld där information produceras i en otroligt hög hastighet och dessutom finns tillgänglig överallt och hela tiden. Det går då inte att undersöka varje liten sak extremt kritiskt. Där kommer idén om källtillit in med tanken att kunna ha en rimlig tillit till att det man läser i vissa källor sannolikt är sant.

Grunderna för källtillit

Grundpremissen för källtillit är att man måste kunna lita på varandra, både som individer men också att man måste ha tillit till samhällets funktioner. Sverige är ett land som ligger högt på skalan för tillit till såväl sina grannar som myndigheter och dagspress. Svenska medborgare utrycker att de till stor del kan lita på information från svenska myndigheter och svensk media. Dock är detta något som kan undermineras av grupperingar som ständigt misstror och misskrediterar pålitliga media och mer ser myndigheter som något icke pålitligt. Genom att ifrågasätta förtroendet för samhället så faller grundpremissen och man blir misstänksam och skeptisk till allt man läser, och det gör det svårt att lita på något överhuvudtaget.

För att tilliten ska fungera är det viktigt med transparens. Inom källtilliten handlar det om att det ska vara uppenbart för dig som läsare vad det är som gäller – blir något fel ska tydliga rättelser publiceras. En annan aspekt som påverkar källtilliten är om källorna är objektiva och opartiska, samt om källorna är tydliga med om de har en partiskhet åt ett visst håll eller inte.

Allmänbildningens roll för källtillit

Som beskrivits ovan blir det lättare med källtillit ju mer insatt man är i hur samhället fungerar, men det blir också lättare ju mer allmänbildad man är. Genom att ha en grundläggande koll på hur saker och ting fungerar lite i allmänhet, men kanske specifikt gällande hur kunskap och nyheter blir till och sprider sig kan man känna sig mer trygg i sin källtillit.

Känner du tvivel runt en källa och tycker att det är svårt att utvärdera den är ett bibliotek ett bra ställe att vända sig till. Där kan du få hjälp att utvärdera källan i fråga, och du kan också vidareutveckla din allmänbildning via bibliotekets samlingar av böcker och tidskrifter.

Läs mer

Internetstiftelsen pratar med forskarna Olof Sundin och Åsa Wikforss om varför vi behöver källtillit som ett komplement till källkritiken. 

Varför behöver vi källtillit? 

Olof Sundin och Jutta Haider har skrivit ett intressant kapitel i boken "Medie- och informationskunnighet (MIK) i den digitala tidsåldern : en demokratifråga" som tar upp viktiga aspekter av källtillit likaväl som källkritik och självkritik inom MIK-området.

Källkritik, självkritik och källtillit

I en serie inlägg går biblioteket igenom några centrala delar av begreppet källkritik och ger tips på hur du kan granska och värdera information för att bedöma om den är relevant och trovärdig.

Del 1 i serien om källkritik: Kolla källan
Del 2 i serien om källkritik: Om uppsåtligt vilseledande källor
Del 3 i serien om källkritik: Vem avgör vad du ser?