Högskolan i Borås är bifadder

De livsviktiga pollinerarna

Bin och andra pollinerande insekter står för cirka 75 procent av maten som vi människor äter. Ändå håller antalet bin i världen på att minska, till följd av bland annat klimatförändringar och ett allt mer industrialiserat jordbruk, vilket förändrar binas livsmiljö. Utan pollinerande insekter riskerar vi att förlora både artrikedom och mycket av den mat vi äter i dag. Att hjälpa bina är att hjälpa den biologiska mångfalden, så därför är det en självklarhet för oss på Högskolan i Borås att bidra till fler bin kring Borås.

Fakta om bin

  • I en bikupa bor det under sommaren 1 drottning, ungefär 2000 drönare och cirka 60 000 arbetsbin.
  • Drottningen lägger cirka 2500 ägg om dagen under våren och sommaren, vilket motsvarar hennes kroppsvikt i ägg om dagen.
  • Drönarens enda uppgift är att para sig med en ungdrottning. Lyckas han så dör han på kuppen.
  • Ett bi lever 5-6 veckor på sommaren och upp till ett halvår om det har fötts i augusti. En drottning kan leva i flera år.
  • Ett arbetsbi producerar ungefär en tesked honung under sin livstid.
  • Globalt är binas pollinering av odlade grödor värd cirka 600 miljarder dollar.
  • 2016 var 99 av Sveriges drygt 270 arter av vildbin rödlistade.

Högskolans kupa

I Högskolan i Borås kupa huserar mellan 40 000 och 80 000 tambin, beroende på vilken tid på året det är. På dagarna kan de flyga upp till två kilometer för att pollinera växter och samla in pollen och nektar som de sedan omvandlar till honung.

Bina i högskolans kupa tillhör rasen buckfast. Det är en korsning av honungsbin där många olika raser och stammar ingår. Det var den engelska munken Broder Adam som korsade samman de bästa bin han kunde hitta för att få fram en ny ras. I dag är buckfastbiet det vanligast förekommande biet i Sverige.

Tambin och vilda bin

I Sverige finns det cirka 270 olika arter av bin och humlor. Honungsbiet är det enda "tama" biet som sköts av människor. Honungsbiet och de flesta vilda humlor är sociala bin som lever i en koloni. De flesta andra vilda bin är solitära bin som lever ensamma.

Vildbin kan oftast bara äta mat från ett fåtal blommande växter och orkar inte flyga så långt, till skillnad från tambin som flyger längre och äter från de flesta blommor. För att inte konkurrera ut vilda bin gäller det därför att inte placera bikupor på platser där det finns kända stammar med vildbin. Högskolan i Borås har i förväg pratat med biskötare om platsen för vår kupa, där det inte ska finnas några kända stammar med vilda bin.

Högskolan ser även över möjligheten att bidra till de vilda bina genom insektshotell och pollinatörvänliga blommor på campus.

 

Läs gärna mer om högskolans hållbarhetsarbete här.

Foto: Anna Kjellson

Källor: Grubbströms bigårdar, Svenskabin.se, Sveriges biodlares riksförbund och Naturskyddsföreningen.

 

Vänligen Acceptera dina cookies för att titta på innehållet.

Om bin på 1 minut

Vänligen Acceptera dina cookies för att titta på innehållet.

På djupet i bikupan